Aftonbladet – 13 juni 1850, sida 5

— ——emvvuveaemvmvruunnvssoooo—. ——-LL djupa rötter som hos den. engelska, kan en sådan appell till folket vara af betydande följder. Endast der det finnes ett väl ordnadt,djupt grundadt politiskt lif, kan en sådan åtgärd verkställas utar: anarki. Trogen sin princip måste: nationalförsamlingen tillgripa denna ultima ratio ), men då den valde detta medel, uttalade den blott ett tomt ord, ett betydelselöst ljud, som icke skulle finna något. echo hos landet. Adresser: och bifallsyttringar regnade från alla hållj ty hvad kostar ett namn, en underskrift? Men att gå in på en strid med makten, det fordrar en modig Själ, som icke bäfvar tillbaka för ett långvarigt krig, då fråga är ätt försvara sin öfvertygelse. , Dertill fordras det eit outtröttligt tålamod för att fördraga .de småaktiga förföljelserna, de långvariga ransakningarne, den pinande ovissheten. Lättare kan det vara att i enthusiasmens, i uppbrusningens ögonblick störta in i slagtningens hvimmel och låta sitt blod rinna för fribeten, än att med tålamod motstå de tusende vexationerna, att med outtröttlig och hårdnackad uthållighet fördragå vå brännässlor, alla synålsstygn. Endast en ögonblicklig -uppbrusning var den närmaste följden af detta beslut, en uppflammande eld efter halm, hvilken lika hastigt brann ut, som den påtändes. För att nära och underhålla elden, fordras det ekens fasta stam, hvilken behöfver århundraden för att uppväxa 1 skogen och hvilkens hårda träd förbrinner långsamt, men icke låter hettan spårlöst bortdunsta. Provinserna liknade hufvudstaden iallt, endast med den skillnad, att klokt folk här redan en längre tid predikat det passiva motståndet och afrådt från hvarje våldsam rörelse, under det att all off-ntlig Myndighet på förra stället antingen saknades eller drog sig skyggt tillbaka, hvaraf följden blef, att tyglarne föllo i händerna på sådan2, hvilka i likhet med Dörner väntade mer af folket än det var i stånd eller beredt att åstadkomma. Oaktadt sitt svärmeri ägde Dörner för mycket klart och nyktert förstånd, för att icke genomskåda den schlesiska demokratiens svagheter, men partinitet hade på ett så eget sätt slagit rot hos honom såsom hos många andra, att han icke desto mindre var beredd att följa partiets steg, äfven med fara att också jemte hela partiet indragas i förderfvet. — nn