Aftonbladet – 13 juni 1850, sida 2

UTRIKES. Med Stralsundsposten i dag hafva vi emottagit tidningar från Berlin och Stettin af der 8, Hamburg och Köln den 7, Paris den 5 oct London den 4 dennes. Unde: rättelserna från Wien gå till den 7 samt öfver Berlin ifrån London till den 3 och från Paris till den 6 dennes. FRÅNKERIKE. En telegrafdepesch innehåller följande: Paris den 6 Juni, kl. 8 e. m. Den lagstiftande församlingen har antagit den nya kiubblagen. Den kommitte, som blifvit nedsatt för att afgifva betänkande angående föreslagna pensioner åt de Februarisårade, har uttalat sig för deras totala undertryckande och förordar i dess ställe belöning åt de soldater, som stridt mot, revolutionen. (!!) Den 5 dennes antogs den af utskottet afstyrkte stämpellagen. : Angående det föreslagna förökandet af anslaget til republikens president från 4,200,000 fr. till 3,600,000 (nemligen 600 000 fr. apanage och 3,000,000 fr. represeatatiorskostnader), yttrar en tidning: Majoriteten är förstämd öfver denna proposition och har redan förgäfves sändt tvenne deputationer till Elyss med begäran om propositionens uppskjutande. Ehuru propositionen icke heller blifvit särdeles förordad sf den konservativa pressens majoritet, och ehuru propositionen vid uppläsningen genom finansministern möttes af det sarkastiska utropet: redan!?), så tviflar man likväl icke på dess framgång, helst den pekuniära nöden i Elyste verkligen är trängande och i följd deraf alla möjliga medel sättas i gång till ändamålets vinnande. Venstra sidan ville genast undertrycka propositionen, men då detta enligt konstitutionen icke lät sig göra, beslöts att den skulle remittera: till särskildt utskott, men icke till det allmänna utskottet för supplementarkrediter, såsom flnansministern yrkat. En ledamot af oppositionen anmärkte: Denna lag är ett pekuniärt Fontainebleau. Som bekant var det i Fontainebleau, hvarest farbrodern abdikerade. Det legitimistiska partiet framträder allt djerfvare med sina tänkesätt och tros inom kort begynnpa en liflig personlig opposition mot republikens president. Monileur du Soir betecknar tvisten med England såsom bilagd. Lamartine skulle den 4 Juni öfver Macon och Marjseille resa till Smyrna. Hr Lamartinep, säger en tidning, lemnar på en tid sitt fädernesland med gladt mod och tror på republikens varaktighet. Han yttrade: Vi hafve by:et för lång tid. Om vårt verks fiender röra sig för att tillintetgöra det, så åt dem hålJas; vill man döga vår republik, så låt döda den,t) på tredje dagen skall den åter uppstå. . E. Girardin har blifvit frikänd af korrektionspolisen för publicerande af en petition utan boktryckarens namn; boktryckaren har deremot blifvit dömd till 3000 fr. böter. . . En korrespondent från Paris skrifver i IInde.pendence Belge följande: Alla inflytelserika ledamöter af majoriteten äro beslutna att sätta Henrik V på Frankrikes thron. Jag skulle kusna anföra en hög tjenstemans ord, hvilken icke är nog tystlåten och i går under talet om en annan högre (republikens president) yttrade: Om han hjelper oss att restaurera Henrik V, så skola vi skaffa hotom någonhög plats; lägger han hinder i vägen för oss, så kasta vi honom i fängelse. Femprocentsfonderna stodo den 6 dennes på 94,65 och treprocents på 58,65. STORBRITANNIEN. I öfverhuset har, vid andra läsningen, en af bi skopen i London väckt fråga om ett lagstadgande, att biskoparne skulle i sista instans afgöra alla frågor i trossaker, blifvit afslagen med 81 röster mot 51, Deremot antogs komitebetänkandet angående förbud mot all handel på söndag.