Aftonbladet – 12 juni 1850, sida 2

Summa rdr bko 21475: 46. 7. Stockholm af öfverrevisionsdepartementers militieväkenskapskontor den 7 Mars 1850. I. i Då revisionen, på gifven anledning, härhos vördsamt öfverlemnar bestyrkt afskrift af Kongl. Maj:ts resolution den 25 Februari 4842, hvarigenom d. v. löjtnanterne C. O. Palmstjerna och B. Hall tillåtits med hvarandra ingå tjenstoch lönebyte, hvilken handling ansetts nödig för bedömande till någon del af en utaf revisionen den 7 sistl. Mars till K. Kammarrätten ingifven efteranmärkning vid Westgötha regementes aflöningsräkningar för åren 1839—1848, torde det tillåtas, att, ehuru ordalydelsen af de stadganden, på hvilka anmärkningen är grundad, finnas anförda, men de slutsatser, som deraf böra dragas, ansetts öfverflödiga att upprepa, nu i tvenne omständigheter målet närmare utveckla. Kongl. brefvet den ?9,, 4811 innefattar 2:ne särskilda stadganden: s 4:0 att meranämnde rintor må i 10 års tid, räknad från och med nästkommande års början, behållas af alla de officerare vid ifrågavarande regemente, som under denna tid taga afsked, till annan jenst transporteras eller med döden afgå; och 2:0 viljande VI i öfrigt tillåta att de officerare som utöfver denna tid fortfara i vår och rikets tjenst, må, så länge de tjena, dessa räntor bibehållan. På hr majoren L. G. Silfversvärd, hr kaptenen G. Schotte, hr mejoren J. L. Silfversvärd, hr majoren M. J. Mannerstråle, hr kapten C. E. Drakenberg, hr öfverste B. Hall, hr: majoren C. W. Westfeldt, hr landshöfdingen C. O. Palmstjerna, hr kapten J. A. von Hårleman och hr majoren FWSparre, hvilka alla inom de 40 efter 1841 följande åren till andre tjenster transporterats, synas första momentet af ofvan anförda Kongl. Br. den V:2 4814 böra ovillkorligen tillämpas; hvaremot sednare mom. bör gälla för hr majoren N. E. Gillner, då han qvarstod vid sin 4811 innehbafda beställning utöfver 10 år derefter. Ty med transport, enligt första momentet, till annan tjenst kan ej förstås annat, än befordran till annan tjenst med högre eller lika grad och lön, hvilket med ofvan sednast uppräknade 40 officerare inträffat. Sedan sådan transport (och afsked, samt afgången genom dödsfall) inträffat, kan andra momentet ej mera komma i fråga att på dem tillämpas, ehuru de fortfarande äro i Kongl. Maj:ts och Kronans tjenst, emedan i sådant fall andra mom, skulle helt och hållet upphäfva det första, som således blefve betydelselöst i sin helhet. Kongl. Maj:t har, genom nu bifogade transportresolution den ?57, 1812, tydligen visat dess nådiga afsigt vara att första stadgandet bör sålunda förstås, alldenstund d. vlöjtnanten Palmstjerna i motsatt fall skolat förklaras berättigad att efter de 40 åren hästräntorna behålla, hvilket nu är tvärtom. Härvid bör ock erinras, att alla ofvannämnde 40 ofljcerarne äro i samma förhållande som d. v. löjtnant Palmstjerna. Och hvad angår hr majoren Gillner, så måste anförda 2:a nom å honom såfunda rätteligen. tillämpas, att EA länge han (till Maj 4822) qvarstod äl be innehafda qvartermästarelön, egde behålla hästhemäntorns icke för längre tid... Ty då de mansräntorna, men 1C utgjorde ersättning för skillnaden emejlan det högre kavalleriaccord, han erlagt, och det infanteriaccord, ban Kunde vid afgång erbälla, samt de officerare, som under 10 första åren från 1811 befordrades an sågos vara för mindre skillnad erste med 10-års räntor; finhes intet annat skål för de derefter vid sina platser qvarstående obefordrade officerare, hvilka järven under de 40 åren blifvit för samma skillnad i accord ersatte, att efter dessa årens förlopp be