Aftonbladet – 10 juni 1850, sida 1

ITTRIBES. Med ångfartyget från Läbeck i går hafva vi emottagit underrättelser från Hamburg 2! den 6, London och Paris den 4 dennes. S:raisundsposten i dag medförde tidningar från Berlin och Stettin den 3, Köln den 4 och Paris den 3 dennes. DANMARK. D2 berättelser från hertigdömena, som med tyska och holsteinska blad, innehålla hufvud att valen till den nya landsförvaltningen, som väl lärer den hittillsvarande konstituerande församlingen, under förevändning att den nya icke hinner sammanträda så att nya budgeten (den gamla utgår dena 4 Ju!i) kan beslu!as, ännu en gång samlas, för att sjelf beskalla landet inzan den nya sammankommer. Mången tror att detta sker, emedan en reaktion befaras vid de nya valen. I Kielerbugten hade åter visat sig en stark dansk eskader, men åter aflägsnat sig. Från Flensburg berättas, att general Malmborg ämnat på permission hemresa, men att resan blifvit inställd i anledning af underrättelser, att hela kåren skulle komma att återvända till Sverige... Om en aflösning endast var i fråga, eller om en sådan gällde blott svenska men ej norska trupper, eller om meningen var att de neutrala trupperna alldeles skulle lemna slesvigska landet visste ej korrespoadenten, som likväl icke syaes vara väl underrättad, ty ban ifrågasätter på ett annat ställe i sitt bref, att 8000 man svenskar skulle öfverföras till Slesvig. FRANKRIKE. Monitören för den 3 Juni publicerade den nya vallagen. Emedlertid påstår en tidning, att den liberala delen af presidentens omgifning ä in i sista stuaden gjort de största ånsträngni r förraå honom att remittera dena nya vallagen till nationalförsamlingen för att ytterligare behandlas. Denna lag lärer blifva mycket svär att använda, så att flera statsmän redan grubblat deröfver; och presidenten Dupin skall hafva yttrat, att man måste göra en ny lag om dennas användande. Den åsigt, hvilken äfven de konservativa bladen uttrycka, gör sig alltmera gällande, att vallagen företrädesvis skulle tjena till att bilda en ny, kompakt, väldisciplinerad majoritet, förmedelst hvilken regeringen ämnar genomdrifva en mängd andra planer af mera omedelbar betydelse och verkan. Den 3 innevarande Juni framlades general Grammonts formliga förslag att från och med den 4 Oktober 1850 till Versailles öfverflytta nationalförsamlingen, republikens presidentskap och vicepresidentskap samt telegraf-förvaltningen. Samma dag framlade krigsministern eit lagförslag ingående rekrytering och reservens orzanisation. Den 4 föres!og ministeren att republikens presilents apanage skulle förhöjas till 5 millioner francs. Under öfverläggning om stämpellagen förkastade naionalförsamlingen, i enlighet med finansministerns illstyrkan, ett förslag om räntetransporters beskattling (med en centim). Majoriteten var i denna fråga å delad, att 326 röster stannade mot 302. Den Boneapartistiska tidningen Dix Decembre ytrar i en längre artikel bland annat följande, hvars rovärdighet är svårt att afgöra: I de lägsta schakten i Paris existerar en storarad association af inregimenterade förbrytare, hvilka irigeras af de hemliga sällskaperna. Under en hel nånad hafva dessa uöslingar fortfarande stått i berepp att nedstiga på gatan, såsom de uttrycka sig, I. V. s. i stor skala utföra sina braud-, mordoch lundriogstankar. . Regeringen känner dessa menniskors namn, plå-. er och gömställen, den känner deras förslaget till oldaternas slagtande, till general Changarniers tillntetgörande och till att intaga Hötel de Ville med torm. Bref och dagordres till fångarne i Doullens, red tillkännagifvande af deras förestående befrielse, rut, kulor, gevär, dolkar — allt har polisen i sina änder. Med denna hufvudstadens centralsammansvärjning ade ledarne förbundit åtskilliga konspirationer i proinserna. Departementernas förnämste socialister lefvo kallade till Paris och hade der äfven mottait sina iastruktioner. Afven i departementerna ade plundring. mord, och brand blifvit organiseradt stor skala. . Den genom regeringens kalla beslutsamhet injaade skräck, bergpartiets vägran att ställa sig ispeten för insurrektionen och de verkliga arbetarnes i aris bristande deltagande för upprorsmännen hafva jort att upprorsplanens utförande blifvit uppskjutet. Regeringen kän icke tila brott, hvarom den äger ullkomlig kännedom; den kan icke ostraffad lemna