Aftonbladet – 8 juni 1850, sida 3

derifrån, likväl icke blott för det att de i följt af trängseln, m. m., ingenting väsendtligt fingo lära, utan ock för det att de som trott sig skola bli undervisade äfven om ett bättre sätt att bereda smör och sötmjölksost, icke deri erhöllo någon praktisk undervisning, utan skall derom endast blifvit taladt åtskilligt, för att ådagalägga ringheten af svenskarnes insigter i slika ämnen. Jag vet ock ganska väl att i dessa delar återstår mycket för svenska folket att lära. Men då så är, torde man just i följd deraf benäget inse befogenheten af mina i all välmening framställda önskningar om meddelandet, bädanefter, af en mera fullständig undervisning, hvilken, såsom jag förmenar, borde desto hellre gifvas äfven åt det egentliga folket, som kurskapen om en förbättrad smöroch ostberedning af sötmjölk är allramest behöflig just för den del af svenska allmogen, som redan länge gjort ladugirdsskötseln till hufvudnäring. För dessa personer år undervisningen om sur jölksostens beredande icke ännu behöflig, ty de flesta svenska ladugi rdarne äro ännu icke i det skick, att öfverflödet på sur mjölk tvingar egarne atttillgodogöra densamma medelst Schucanisk ostnipg, hvers produkter, erligt fru S:s method, falla sig alltför dyra för menigheten, hvilken ännu till sommarföda hehöfver rästan all dena rfura mjölk som vinnes i Sverige, hvilken mjölk icke betelss lika bra såsom mjölk, som i egenskap afschweizerost. Alltså skulle, enligt mitt förmenande, ingenting vara vunnet i Sverige, om den Echucaniska ostberedningen kunde här bli allmän. Tvärtom skulle så väl ladugårdsegarne som deras arbetare förlora derpå; och, emedan så är, kan och bör, enligt min mening, denna industri ej ännu göras allmän här i landet. 8e der hvad jeg upplysningsvis och i god afsigt har om denna sak andragit i Barometern, och jag öfverlåter nu till en större publik att granska halLen af dessa mina påståenden. Om de befinnas eg2 någon giltig grund och om de då kunde föranleds lertili, att äfven folket blefve undervisadt i de imnen, deri undervisning är nödig och blefve nytLig, så skulle jag anse mig hafva gjort något gngn med mina harmlösa påminnelser. — J. Engström. rn