Aftonbladet – 8 juni 1850, sida 3

(Insändt.) Mera om fru Schucani och hennes undesvisning 4 ostberedningen. I Aftonbladet för den 29 sistl. Maj har en insändare sökt att tillintetgöra verkan af de anmärkningar som ur tidningen Barometern intogos i Aftonbladet för den 24 Maj, rörande fru Schucanis undervisning i sättet att bereda surmjölksost, och har insändaren påstått, dels att fru S. icke af staten har någon årlig lön, utan att hon, ,enligt Kgl. M:is nådiga förordnande, är af landtbruksakademien antagen att under ett års tid, emot arfvode af 400 rdr rgs i månaden, lemna undervisning i ostberedning, åt dem det önska; dels tror ock insändaren sig hafva anledning att betvifla ti!lförlitligheten af de i Barometern framställda påminnelserna om ofuliständigheten och ensidigheten af den undervisning, som fru S. meddelade åt sina på Ryssbylund i Kalmar län sammankomna 33 elever. Beträffande första invändningen, så betyder det i hufvudsaken föga om fru S. säges hafva årlig lön 800 rdr bko, eller blott 400 rdr rgs per månad, ty för 42 månader gör det ju 800 rdr bko, och om, till att börja med, fru S. är antagen blott för ett år, så kan detta antagande lika gerna utsträckas till flera år, som extra anslaget för landtbruksskolorna blifvit rätivisligen prolongeradt. Mitt, emot fru S:s undervisning framställda notabene afsåg ingalunda något slags klander af sjelfva saken, — ty undervisning behöfver svenska folket i många delar — utan sade jag mig åsyfta endast förbättring af sättet. Jag skref så, i Barometern, på grund af flera elevers och deras målsmäns derom till mig framställda begäran. Hvad sjelfva hbufvudsaken vidkommer, så är det sannt att flere af fru S:s på Ryssbylund inträffade elever högt och ofta beklagade sig deröfver att den utlofvade undervisningen blef dem lemnad helt knapphändigt och att, om de voro frågvisan, så erhöllo de snäsor i stället för upplysande svar. Någon skriftlig promemoria kunde alltså icke af eleverna uppsättas, till framtida efterrättelse, och af fru S. lemnades icke någon sådan, till andra, än ett par förnämiteter, hvilka lära erhållit denna uppgift såsom en hemlighetp. För att inse sannolikheten af klagomålens befogenhet behöfver man endast påminna sig, att egaren af Ryssbylund, hr baron af Raab, bar sjelf uppgifvit Ryssbylundselevernas antal till 33, och någon hvar finner häraf lätt, att fullständig undervisniog omöjligen kunnat gifvas på en gång åt ett så stort antal. De 33 eleverne hade bordt undervisas i flera särskilda omgångar, om de skolat kunna få lära mer än att stå bakom och att sålunda få ,vara med,. Också lärer någon icke stort ha brytt sig om att fortsätta besöken på undervisningsstället och tt par elever sägas hafva utan mycket omsvep rest TEESE STEEN KE ERE SKETT LEENA