Aftonbladet – 6 juni 1850, sida 1

UTRIKES. Med S:ralsundsposten i dag hafva tidningar ingått från Berlin och Stettin för den 1 Juni, Hamburg och Köln den 31, Paris den 29 och London den 28 sist!. Maj, Uaderrättelser från Wien gå till den 30:de, och i tyska bladen fianas korrespondens och telegrafunderrättelser från London af den 29 och Paris den 30 Maj. DANMARK. Hamburgertidningarne berätta från Kiel, att efter Harbou, Francke biifvit chef för det s. k. Slesvighbolsteinska utrikes departementet och att Rehhoff, den af bestyrelsekommissionen i S!esvig afsatta guperintendenten, blifvit cbef för eklesiastikdepartementet. Underrättelserna från Flensburg bestyrka, att de svensknorska trupperna der till betydlig del same. mandragits, samt att de flitigt exerceras. Ifrån Berlin skrifves att den -omtalade konferensen i London, angående Dansk-Holsteinska frågan, icke blifvit fortsatt. SPANIEN. Bref från Madrid af den 24 Maj berätta, att br Isturitz den 23 skulle afresa till London. I baskiska provinserna skall åter vara oro, och anledningen lärer vara vidhängardet af dessa provinsers gam!a Fueros. FRÅNKRIKE. Den lagstiftande församlingen fortsatte d. 30 Maj debatten om valreformen. WValförslagets 3—8 artiklar had3 blifvit antagna, äfvensom diverse skärpande amehdementer, hvaremot alla sådan? amendementer soffi åsyftade en förmildring af lagförslaget hade blifvil -afslagna, ehuru efter högst stormiga uppträder. Ett af de vigtigare amendementerna i förmildrande anda, hvilket blifvit framstäldt af Beaumont och Vezin, afslogs först eter en så häftig debatt att parterna nära på råkade i handgemäng. Derefter antogs 3:dje artikeln (mot hvilken nämnde amendement var riktadt) med 410 röster mat 478. Man tog för gifvet, att majoriteten skulle becagna sig af en sådan endrägt mellan alla sina fraktioner för ätt Ytterligare genomdrifvå nya Tepressionslägar stor stil; enligt ett rykte skulle majoriteten derefer förklara lagstiftande församlingen för upplöst och intingen kalla landet till val af en ny konstitue ande församling eller genom departem-ntalråden åta gifva sig konstituerande mandat. Ett amendement som general Lamoriciere den 28 Maj försvarade erhöll flera röster än de öfriga libeala amendemenerna. Berryer uppkallade en häfig storm genom ett yttrande, att före denfB24 F:ruari 4848 funnos inga republikaner utom Fieschi ch Louvel. I afseende på vallagsförslaget yttrar en pariserorrespondent: Reaktionen vet väl att hela dess repressivsystem com 2 år stall försvinna för det nya valet och rean talar man om de ursinnigaste planer att moterka detta. B!and abnat vill man rensa Paris från alla de inivider, som enligt den nya vallagen icke mer skulle lifva valmän och på sistone aflägsna sjelfva natioalförsamlingen från Paris. Allt bättre och bätt e! Och hvad gör L. Bonaparte undertiden? Han ver i en beständig, oförklarlig yrsel, döf för de jdligaste lärdomar, blind för allt hvad han ser. Ett ögonblick såg det verkligen ut somom hin aknat upp ur sin dvala. Vänner hade fästat hans ppmärksamhet på de ränker, som omgåfvo honom. .epublikens. president hade under tvenne timmars d afsatt Changarnier; men då generalen, hvilken i wrans ögonblick är lika slät och krypande, som trotg och bru:al då han är beklädd med militärisk iktatur, föll ned för sin herrskares fötter, lamenteade och hotade att i värsta fall skjuta sig för panan, lät L. Bonoparte slutligen beveka sig och äter3 sin ordonnans. Huru länge detta vapenstillestånd kommer att raj får man se. Allt är så spändt, att en föräning nödvändigt måste spart inträda. Enellertid är L. Napoleon lugn. Då man visar nom, huru legitimister och Orleanister konspirera hb förnärma förfatfningen, och att detta icke sker