Aftonbladet – 29 maj 1850, sida 2

en kyss på den rena pannan; — bädden var tom! — Louise hade flytt bort med musikläraren. Fru Werner darrade och måsste hålla sig i sängkanten. Hon tog för gifvet, att hon misstagit sig, att hon icke sett rätt. Än en gång lyste hon med lampan; bädden var tom; sängkläderna visade intet spår, att Louise legat der. Kläder och linnen lågo strödda rundt omkring. Skåpen stodo öppna, men tomma; på bordet låg ett försegladt bref till fru Werner. Hon igenkände sin dotters stil; hastigt, darrande bröt hon brefvet och började läsa. Allt gick omkring för henne. Hon kunde icke tvifla; Louise hade flytt. Tjenstflickan, som blifvit uppväckt af hennes skrik, fann henne utsträckt på dottrens läger och vridande händerna. Nattmössan hade hon i sin förtvifllan slitit af hufvudet; det oordnade svarta håret stod vildt omkring henne såsom en stormsky. Hennes blickar stirrade uppåt taket, hennes muskler fattades af kramp, stundtals utstötte hon ett fasaväckande, hysteriskt skratt: Flickan sprang förskräckt tillbaka. Plötsligen sprang Wernerskan upp. Som en furie ilade hon genom rummen med lampan i hand, hvilken vid den hastiga rörelsen hotade att slockna och med sitt fladdrande sken belyste den spöklika taflan... Wernerskan blef stående framfur ett skåp. föll på knä, slet en nyckelknippa från midjan och öppnade med darrande hand den låda, hvarest hon. förvarat sina dyrbarheter och penningar. Den val tom. Musikläraren hade med Louises tillbjelp icke haf svårt att skaffa sig en annan nyckel och taga hvad som fanns. Förlusten af penningarne återgaf fru Werner talförmågan, hvilken hon förlorat för dottrens flykt. Förfårliga förbannelser fällde hon mot musikläraren Hon öfverlsmnade sig åt sin energiska karakters hela häftighet, slet sitt mörka hår, sönderklöste bröstet och tjöt högljudt som ett vildt djur. Tjenstflickan darrade för utbrottet af detta i hennes tanka vansinniga raseri. Inga tårar hade ännu runnit från fru Werners stirrande ögon. Naturen hade förnekat henne denna förmildrande dagg, denna tröstens balsam för det lidande men: niskohjertat. Hennes känslås källa var förtorkad. Hor