Aftonbladet – 27 maj 1850, sida 2

alistiska partiets förnämsta ledare bevakas pa detlin strängaste. Tanken på något våldsamt företag syneshe fverallt mer och mer öfvergifvas af detta parti. ga Representantföreningen i statsrådspalatset har haft dr mn utomordentligt stormig session. Vallagsförslageter! var det förnämsta föremålet för diskussionen. Hr fu Thiers försvarade det med stor liflighet i alla sinads telar och blef dervid ofta lika lifligt afbruten af nåke ;ra legitimister och medlemmar af det moderat reoulikanska partiet. Hr Thiers vände sig slutligen ill sina vedersakare med följande ord: I stället för att afbryta mig, mina herrar, borde ni heldre uttänka ett annat förnuftigt regeringssyke ;stem att sätta i stället för mitt. Till nationalförsamlingen öfverlemnades den 19 Maj de statistiska dokumenter angående valreformförslade set, som nationalförsamlingen fordrat. Dessa dokumenter, till antalet 5, innehålla: i 4) En öfversigt af de valmän som inskrefvos vid P! le allmänna valen i Maj 1849, jemte uppgift af huru många som verkligen röstat. Antalet af de förra ht teg till 9.936,009; och af de sednare till 6,765,000. 5! 2) Antalet af röster, som hvarje representant erhöll vid detta val. fu 3) En lista på de personer i hvarje departement, som äro skyldige att erlägga personaloch mobiliarskatt. Dessas antal steg i allmänhet till 6,701,000.! 4) Folkmängden i städerna. 5) Antalet af skattdragande, som år 1850 varit inskrifoa för åtskilliga kommunalafgifters erläggande, och hvilkas antal uppsteg till 4,326,000. N Det är nästan omöjligt, anmärker en tidning, att fö af dessa dokumenter draga någon slutsats om antalet af de valmän, som skulle komma att uteslutas genom valreformförslaget; detta antal anses dock temligen allmänt komma att stiga till 3 å 4!, mil. . lion: r, eller en tredjedel, ja måhända hälften af alla som förut haft valrätt. För valreformen hade redan såsom talare jinskrifvit sig Thiers, Montalembert och 4 andra; emot densamma: Cavaignac, V. Hugo, Lamartine, Ney de la! Moskowa och Lagrange m. fl. Berryer skall hafva 5! öfvertalat legitimisterna att rösta för förslaget. ! Det berättas, att medlemmarne af det s. k. sjuttonmannautskottet hvarje dag erhålla en mängd anonyma bref, innehållande hotelser om den förfärligasa ste hämnd, ifall valreformförslaget antages. a General Baraguay dHilliers hade ankommit till! Paris. e Hertigen af Aumale har tillbragt 44 dagar på sitt landtgods vid Chantilly, hvarefter han återvändt till England. 35 kompanier af nationalgardet i Marseille hafva blifvit upplöste. En tysk tidning innehåller en obestyrkt berättelse fr om oroliga rörelser som skulle ha visat sig blandtc arbetarne i förstaden S:t Marceau den 49 dennes. ol Evenement för samma dag berättar att polisen !i gjort flera husvisitationer, emedan den trodde sig!8 vara på spår efter flere från London hemkomna flyktingar. En stor proklamation med alnslånga ord: aux armes! (till vapen) åstadkom mycken rörelse biand polisens tjensteandar den 19 Maj i Paris, der den var uppsatt på fera ställen. Sedan en mängd exemplar blifvit nedrifna, märkte man slutligen att proklamationen var rigtad endast mot väglössen och utfårdad af en kammarjägare. Från Algier berättas, att ett stort Marockanskt läger blifvit uppslaget vid gränsen. Eburu denna åtgärd icke var riktad mot Frankrike, utan endast mot uppror och plundringståg inom Marockos område, hade den dock hos den arabiska befolkningen åstadkommit rykten om ett nytt heligt krig, och deraf följande stark gäsning, hvadan man sett sig föranlåten att göra en division mobil. Den 148 Maj hade åter en mängd petitioner mot den föreslagna valreformen inkommit, hvilket åstadkom häftiga uppträden, hvarunder Miot bestraffades med dens. k. censuren. Napoleon Bonaparte, Jeromes son, som den 47 anmälte en petition undertecknad af 5000 medborgare inom Seinedepartementet, öfverd hopades med smädelser af högra sidan. Emellertid iv uppsteg Leon Faucher förstnämnde dag (den 18:de) I och uppläste utskottets betänkande om reformförslad get. Utskottet tillstyrkte några förändringar af regeringens förslag, bland annat att den erforderliga treåriga vistelsen skulle gälla icke kommunen utan hela kantonen. Sjelfva diskussionen skulle börjas den 21:ste. Den 20 Annandag Pingst hölls ingen session. I öfrigt fortsattes diskussionen om budgeten. In-l! komstbudgeten (1461 millioner) för det löpande året voterades med 473 röster mot 180. Dupin hade låtertagit presidiet, ehuru hans permissionstid ännu l icke var slutad. 1 Det var den 46 som utrikesministern de la Hittel: tillkännagaf att franska sändebudet blifvit återkalYNladt från London, som förr blifvit omnämdt. Der-1 ljemte uppläste han äfven sin skrifvelse härom t .IDrouyn de Lhuys, hvilken redan samma dag infann sig i nationalförsamlingen. Besynnerligt nog var hela detta meddelande ute,llemnadt i Monitören för samma dag, hvilket föranledde en mängd gissningar, såsom att presidenten Bonaparte, hvilken i denna fråga hyste olika åsigter med sin minister, låtit utesluta denna del af förhandlingarne. Då utrikesministern följande dag anmärkte detta, förklarade presidenten Dupin, att sådant skett genom misstag, och skulle hjelpas genom ett bihang till dagens Monitör, hvilket ock skedde. Emedlertid hade tvistigheten med England afledt uppmärksamheten från dagens inre frågor, och några tidningar antyda till och med att alltsammans endast skulle vara en spegelfäktning, som franska regeringen tillställt för vinnande af ett sådant ändaa franska bankens ställning hade icke förbättrats under den sednaste veckan. Uppgifterna om notcirkulationen steg till 482 millioner, och den metalliska valutan till 474 millioner. Pariserportföljen hade fallit från 105 till 404 millioner, och hade knappast någonsin stått så lågt. De den 45 Maj förfallna och icke inlösta vexlar, hvilkas belopp vanligtvis stiga till 400 å 600,000 francs, stego till 4!, mill. d. v.s. mer äv någonsin efter Febr.-revolutionen. Fondernas ställning var deremot bättre, som ofvan blifvit antydt: femprocents stodo på 88.50 och treprocents på 55,15. BELGIEN. En nationalbank kommer att upprättas på aktier. 6 Dess kapital skall blifva 25 millioner francs, aktirlerna å 4000 fr. hvardera: Banken börjar sin rötlrelse då trefemtedelar af aktiebeloppet blifvit inbetalde. sT ORBRIT ANNIEN. ij Från Adelaide berättas att prins Fredrik af SchlesÅ olstein-Sonderburg-Gläcksburg, som den 3 sistl. November steg ombord i Plymouth, på skeppet Alfred från Hamburg, för att fara till Australien, hade anländt, under namn af löjtnant Grönwald, för atti orten grundlägga ett tyskt nybygge. TYSKLAND. Mordförsök mot konungen af Preussen. Sednaste underrättelserna från Berlin äro af TRA RT 99 Mm PI---1 RR AS AA rr ON och rv rm ehum