Aftonbladet – 23 maj 1850, sida 2

. oo Representationsfrågan. Ibland de landsortstidningai, hvilka meddeat sammandragen af Val längdernas resultater, ch deröfver gjort reflexioner, finner man Baus Läns Tidning,, i enledning af Tidningen Bores, förklaring, ett de liberale af alla frakioner rmvd glädje emoitagit dessa resultater, n, mo, efter införandet af Bores beräkningar, iervid göra ibland annat följande anmärkningar: Nu är väl förhållandet, att just inga säkra ga2antier finnas för en del af dessa siffror; ty besynerligt nog finzer man, i synnerhet i uppgifterna rån landet, många anledningar, att de som uppgjort allängderna, i fölid af förslagets otydligheter, orikigt upptagit röstberäkningarna, och ett eller annat i Bores uppsummeriog tyckes äfven förefallit. Jessutom är det alldeles om t, såsom vi förut sat, att göra sig en föreställning em Ständernas al endast efter en så uppställd tablå, ty der är det ast de vidanderliga missförhåltandena mellan V,s:dets österna och 4 hela röster, som böra koma mest i etraktande. Slutligen bevisar aldeles icke bondetåndets numeriska totalöfvervigt vid elektorsvalen, ut ej i en mängd orter allmogsn alldeles e kan notväga ombetsmannainflytelsen och embetsmännens, ns och presterskapets höga rösträtt, hvarigenom stor del elektorer, helst der det finnes mycket rivilegierad jord, säkert komma att blifva väl så comservative, som sjelfva embetsstånden. Men det yaktadt förklarar Bore redan, på dessa siffrors auktoitet, att de liberale at alla fraktioner med glädje mottagit dessa resuitater,, och att de fiana i dem xen bättre möjlighet än man anat, att komma från det chaotiska skick hvari det konstitutionella samnällslifvet i Sverige stadnat. Detta förklarandej visar bra litet begrepp om de verkliga sakförhållandena, och tillika ett temligen oförlåtligt förbiseende af hvad öfver hela landet varit längesedsen kändt och uttaladt angående det nya försloget. Men bar nemligen aldrig satt i fråga, tvärt om, icke bara anat utan vetat, stt liksom vid elektorsvalen å landet bondeståndet på det heia skulle få en numerisk öfvervigt, så skulle äfven i många städer det nuvarande borgerskapet, i synnerhet med hjelp af andra hitills ereprasenterade, kunna få en sådan. Men man her fagt, och enhvar som känner förhållandena anar, och inser det: att genom den orimiga röstskalan, genom embetscch rikedomsinfiytelsen (grundande ig på nu inpehafvende stora företrädesrättigheter och förmäner på sjulva folkets bekostnad) denna numeriska öfvervigt lätt tillintetgöres; och att i synnerhet det stora missförhållandet vid de omedelbara valen, der omkring 3,200 af adel, prester och embetsmän, säkert i 18 till 20 ef rikets 24 län öfverrösta de öfriga folkklasserna (understödde som de förra vill fö:jd af så många förbällanden, miste blifva af de förmögnsre och inflytelserikare bland dessa sednare) nödvändigt måste utöfva en vida större verkan på valen, än hvad någonsin kan åstadkommas genom de medelbara valen af allmogen samt öfrige folkklasser. Det är ju dessa några tusende direkt väljande, hvilka utse lika många elektorer i länsnämnderna, som de elektorer hvilka utvalts af nära 40,000 röstegande) vid de allmänna valmansvalen; och då det är tydligt, att städernas direkt röstande utse till länsnämnderna sina elektorer, i följd af de höga rösternas inflytelse, i samma konservativa anda som de direkt röstande på landet, så är den indirekt å landet väljande stora majoriteten af folket alldeles besegrad och undertryckt af de direkt väljande klasserna. Den som ej kan begripa detta, och således ej finna, att med det föreslagna tvåkammarsystemet, der den första kammaren, tillsatt af en liten minoritet, som får välja direkt, emot hela nationen och den indirekt valda andra kammarens majoritet, kan hindra allt hvad den vil i fråga om allmänt nyttiga reformer i lagar, allmän bushållning och allmänna inrättningar och ordningsanstalter. m. m., men deremot lätt genomdrifva alla de beslut don behagar i anslagsoch beskattningsfrågor, blott den f r med sig 46 till 20 röster i andra kammeren vid de sammanröknade omröstningarne, den ser ej Iengt in i våra förhällanden: der bebofvet af en represestationsferener just grundas på behofvet af lagstifB re un beattningsreformer, utan hvilka alla förStilringar i inre ekonomi, Värt banks Och kreditväsende, h vär förvaltning, polis, m, m,, art häringslif oc bitna alldeles Lö 6000 personer, de festa innebarvande alla det gamla samhällstillståndets fördenebafvande aila pesluta om landets cch forkets seut, Vi skulle då ej vår Ta är f da röstberätti a a rv a da ÖStoer i) Detta är ett tryckfel. Antar all 03 gade är 213,000; Isen de hafva 1C5e fullt 40,000 röster.