Aftonbladet – 23 maj 1850, sida 2

post, till följe hvaraf turerna för i år aåtertagas till Travemände. ——— — Arftonposten berättar: Vid nyligen hållet sammanträde emellan Carlstads gymnasii och lärdomsskolans samtlige lärare, beslöts med fullkomlig enstämmighet att sammanslagnicgen af gymnasium och skola ifrån och med nästa hösttermin skulle taga sin början, och förklarade samtlige gymnasiilärare sig beredvillige att tjenstgöra i det sålunda förenade löroverket på det sätt och efter den läromethod, som vid ett nytt sammanträde kommer att definitift bestämmas. Såsom denna uvderrättelse icke förekommer i sist hitkomna Wermlandstidningar, och A. P. icke heller citerar någon källa för notisen, kunna vi ej vidare garantera uppgiften, eburu vi, såsom vi redän vid ett tillfille förut yttrat, ej draga i betänkande att säkert förmoda, det Carlstads gymnesii och skolas förening till ett läroverk, om den ock icke redan skulle vara af sammansatt kollegium beslutad, dock inom kort blir det. EET — Den stora andliga konsert, som i öfvermorgon är annonserad i Clara kyrka, har till ändamål att genom behållningen förstärka den här bildade Artisternas och littaratörernas pensionskassa: en inrättning, som säkert af allmänheten med välvilja skall omfattas, belst genom beredvilligheten af snart sacdt alla hufvudstadens utmärktare musikaliska talenter, de nitiske arrangörerne lyckats at: kunna erbjuda åhörarne ett njutningsrikt nöje. Programmet innehålter 4) Fuga för orgel, af Albdrechtsterger; 2) Caazone sacra ur oratoriet David, af Nauman; 3) Elegie för klarinett och ackordion, af C. M. v. Weber; 4) Sarabande för orgel, ef Bach; 3) Såcgqvartett med obiigatflöjt, klarinett och Fagott samti kontrabas och orgelackompagnement; 6) Larghetto ut Bacherinis viol-Qvinteier; 7) Gigue och Courente för orgel; 8) Aria af Havda; 9) Festmarche af Mozart; och vå melodiska mästerstyeken. k!, 5 och konserten börjar kl. a — I tidniogen ,Upsala låses: Förliden Pingstdag upptog v. past. Sparrman ottesången i Waksala kyrka med ett ordentligt förssar för s. k. Läsare och Läseriet. Han hade ock söndagen förut från predikstolen i samma kyrka ordentligen kungjort, att ämnat för denna hans ottesångspredikan sk blifva, hvad det pu verkligen var, en utveckling af hvad ver!den, den naturliga menniskan, förstår med läsare,. Baskrifaiogen öfver dessa utkorade Guis barn var sådan, att man tydligen förnam hr pastorns mening unge vara den, att utom läseriet ges ingen salighet