Aftonbladet – 22 maj 1850, sida 2

komma ett godt stycke närmare folkbildningens miål genom en ändamålsenlig reorganisation af seminarium. Man berättar, att denna fråga varit ventilerad mellan riksdagsmän enskildt under sista riksdagen, samt tror sig med visshet veta, att vår regering är betänkt på något förslag i den vägen till nästa riksmöte. Utan tvifvel har man derföre att motse en reformens reform; ty återgång är ej tänkbar, och seminarierna Ikunna ej indragas, utan att något bättre för framtidens hehof blifver satt i stället. Det torde derföre vara nödigt, att enhvar, som nit-, älskar för folkbildningen, gör sig ett fullstänIdigt begrepp om reorganisationens behöflighet, Iså att diskussionen, vid frågans afgörande, enIdast behöfv-r vända sig omkring sättet. Allmänt torde erkännas, att de tretton seminarierna, som för den plötsliga öfvergången voro af högsta behofvet påkallade, blifva min-js Idre ändamålsenliga och till deras antal obehöfliga, sedan den tidpunkt inträdt, då det enIdast kan blifva fråga om de en gång tillskaIpade skollärarnes rekrytering. Aro tvenne akaIdemiska fakulteter mer än tillräckliga för rekryteringen af rikets hela presterskap, så måtte väl två eller helst ett enda seminarium vara tillräckligt för rekryteringen af rikets folkskollärare, särdeles då de, tre år yngre, få tillträda embetet. För min del, om jag i en så vigtig frågas afgörande egde en gällande röst, skulle iden utfalla för ett enda seminarium, af de enkla : skälen: 1:o att enhet i seminariet och folkundervisningen derigenom lättare åstadkommes, 2:0 att centralisationen af medel och verkande krafter i vårt folkoch penningfattiga land möjliggjorde åstadkommandet af något, som kan motsvara hvad som i folkoch. penningrikare ww Ar HA -je rr AA — KA j I : stater förefinnes såsom fullt ändamålsenligt. I Om vi derföre taga till mönster t. ex. det måttliga skollärareseminariet i Potsdam, så märka vi: I j o1:o. Lokalen innesluter: en boställsvåning för direktorn, tvenne d:o för två gifta och dessutom rum för tre ogifta lärare; en våning för ekonomiförvaltaren och hans husfolk; en I måtsal för seminaristerna, en musiksal, der äfven morgonoch aftonandakt samt examina hållas; två lärosalar för seminaristernas vetenskapliga undervisning; 8 -sådane för seminarskolan; 6 boningsrum, 4 sofrum, 2 sjukrum och 1 badrum, alla för seminaristerna, dessuutom bodar, källare, vedskjul o. s. v. (se Pedagog. Anteckn.) Vi behöfva nu allt detta för ett väl organi.seradt seminarium; ty om vi ej behöfva mer än 2 eller 3 salar för seminarskolan, så behöfva vi så många flera boningsoch sofrum. Men detta, säger man, måste ju för staten medföra en oerhörd kostnad och dertill 3 å 4 års förberedelser? Ja, om vi behöfde bebygga en sådan lokal. Men nu äro vi i vårt fattiga Sverge så rika, att vi ega icke allenast en motsvarande, utan en ännu större och ståtligare lokal — i Westergötland, i hjertat af riket, vid allmänna kommunikationslinien för det inre lifvet och rörelsen — en lokal, som staten underhåller, utan att begagna den för något ändaImål — jag menar vårt härliga Leckö slott, med sin kyrka, sina rymliga salar, med sina, om ej 365 rum (såsom allmogen påstår), dock mer än tillräckligt talrika för vårt ändamål. Det! har varit fråga om att använda Leckö såsom l: korrektionshus; men det kunde måhända bättre I passa sig att använda det för en inrättning, som ytterst afser, att göra all utvidgning af statens korrektionsanstalter obehöflig. I Vidare märka vi i Potsdam: 2:o Inkomster och underhåil: af statsmedel inflyta årligen 5400 thaler, af betalande semiinarister i kostpenningar 2750 th., samt af se-li jminarskolans lärjungar i skolpenningar 250 th.; summa årlig inkomst 8400 thaler (omkring : 114,000 rdr svenskt bko). ! Vi äro väl icke fullt belåtna med dennali summa, vi behöfva 50 procent deröfver, emeIdan vår seminaristpersonal är 50 proc. större och i allmänhet fattigare. Men märkvärdigt nog hafva vi redan denna 50 proc. större summa, om rikets häögloflige ständer, såsom man l. med skäl kan hoppas, låta anslaget till de tretton seminarierna uppföras på ordinarie stat tilll. vår vigtiga centralanstallt för folkbildningens befordran; men om detta anslag skulle bädanefter fördelas på 2 eller 3 seminarier, såsom hittills på tretton, så skulle vi omöjligen kunna l hinna vårt mönster, utan måste ändå stanna på efterkälken utan besparing af folkets krafter. Slutligen märka vi i Potsdam: 3:0. Seminaristpersonalen består af 100 individer, beräknade för 1500 skolors behof. Vår motsvarande centralanstalt skulle erforIdra 150 seminarister, för att under tre års Ikurs med 50 årligen utgående rekrytera rikets Ifolkskollärare. För detta antal är vår lokal! mer än tillräcklig, och medlen, förnuftigt använda, räcka äfven till, för att under kursens Iförsta år gifva den fattige seminaristen halfva,l landra och tredje året hela kosten gratis, och låt alla utan undantag, under hela kursen, bo-l stad, värme, ljus, sjukvård och undervisning! utan all afgift; hvarförutan direktorn och hans alla medlärare kunde erhålla en så anständig lön, att de ej behöfde söka sin utkomst-på andra vägar, utan kunde Jefva uteslutande för folkbildningens stora mål. Detta i hufvudsaken. Nu antages vidare, att de tretton seminari.Jerna upphöra, såsom bör ske, med år 1851; ,latt vår centralanstalt börjar sin verksamhet d. 11 Aug. 1852, icke med 150 utan blott med! 50 elever, s. d. 1853 med 100, och s. d. 1854 med fulla antalet 150 elever. Då följer häraf, latt första svärmen lemnar kupan för en ny Isvärm först vid midsommar 18553. Under tiIden, mellan de tretton seminariernas upphörande vid slutet af 1851 och midsommaren AO Lahöferrars man Inmsalanda hafara etagnan mmm AA ÖÄ MM OS AA