Aftonbladet – 21 maj 1850, sida 3

des af sina motståndare, inskränkte sig till att med alla medel, hvilka stodo honom till buds, söka verkliggöra demokratiens princip. Sjelf embetsman, hatade han byråkratien, hvilken ban ansåg såsom en kräftskada för ett fritt folk. Varnad genomå erfarenheten, var han misstrogen mot regeringen. Hans temperament led af mycken retlighet. Han lät ofta hänföra sig till häftiga utbrott, till ungdomlig hetta och öfverilning, som stod i en besynnerlig kontrast till hans ålder. Han var städse beredd att uppoffra sin rang, sin förmögenhet och sitt lifs lycka för sin öfvertygelse. Han hade i sin karakter någonting antikt, som påminte om den romerska republikens bästa tider. Den partiförsamling, som infunnit sig hos öfvertribunpalrådet, åsyftade en koalition af vensterns olika fraktioner till gemensam handling. Det författningsförslag som ministeren Camphausen framlagt, bade till och med hos högra centern mött rättvist tadel. Den första kammaren med sin census af 8000 thaler hade af alla partier blifvit mottagen med lika stor förargelse. Öfvertribunalrådet helsade sina gäster och hänvisade på nödvändigheten att med enhet uppträda mot den på alla håll hotande reaktionen. En revolutionsminister måste handlar, sade han; Camphausens minister har gjort intet; och hvad den gjort, hade varit bättre ogjordt. Den ville underhandla och dagtinga, för att erhålla så mycket som möjligt, medan det likväl var nödvändigt att med kraft omskapa allt i folkets anda. Jag har alltid uppfattat mitt representantkalli denna anda; derefter vill jag handla; efter tiofaldiga nederlag skall förnuftet och sanningen slutligen segra. Mitt förslag åsyftar att lugna landet, som känt sig förolämpadt genom det af ministeren framlagda författningsutkast. ,Man måste helt och bållet lägga detta skändliga machverk å sido,, utropade den rhenska läkaren. ; ;Det är icke möjligt! svarade talaren. : Vikunna icke förkasta författningsförslaget utan att upptaga det till pröfning, hvilket dock på visst sätt skulle innebära ett steg till bufvudsakligt gillande; det återstår således ingen annan utväg än att remittera det till ett utskott, hvarest det får behandlas såsom alla andra petitioner och utkast. Då kommer ministeren att draga sig tillbakan, utropade statsadvokaten. (Forts.)