,Godt! sade pietisten. Här äro femtio thaler, hälften för er sjelf och hälften för edra vänner. Om kuppen lyckas, får ni ytterliga tio dertill. Ni vet, hvad ni har att göran Låt mig sköta saken, så skall jag nog ställa till ett puts af bästa sort.n Yogliogen fortfor ännu att snarka, på hans ansigte sväfvade dock ett drog af knipslugt leende. När då? frågade pietisten. Låt se. I dag är folkförssmling Då gör man folket stämdat för en lek. Men måste smida, medan jernet är vatmt. Således i dig eller sednast i morgon skall det braka löst.n Topp! sade pieiisten och räckte sin hand åt korrektionisten. Toppl svarade denne, och gaf pietisten ett kraftigt handslag. Och nu en sup till, herr Kramerl! Denne vägrade icke, tömde hastigt supen och aflägsnade sig derefter, åttöjjd af tjufven: ty ensam skulle han knappast hafva hittat vägen ut. Då begge vändt ryggen till, reste sig ynglingen till hälften från bänken cch knöt näfven efter dem. Då korrektionisten återkom, snarkade ban lika tappert som förut. Svara Friedel satte sig å ayo vid bordet och tömde: återstoden af bränvinsflaskan; derefter räknade ban penningarne och knöt in dem i en smutsig näsduk, som han band fast vid höften. Mor! skrek har, sedan han slutat detta göromål och bultade häftigt med den toma flaskan mot bordet. Vid denn2 larmsignat instörtade qvinnorna åter. ooo Nu vill jag äta, sade korrektionisten befallande. Maten frimsattes. Eu stort fit, hbvari några köttklum ar sia made, stäl des på bordet. Den långa ynglingen låg ägau och sacrbade på sin bänk, Wiihean, maten är färdig skrek korrekiionisten i den svands ynglingens öron och skakade honom häftigt. Denne uppslog långsamt de sömndruckna ögonen och stirrada förvirrad på Svarta Friedel. Jag undrar just, hvad du gör annat än sofver, drum: melv, sade tjufven vresigt. Yaglingen log å med en spetsbofs bakslughet, derefter sitte han sig g sk vid bordet och uppfi kade med stor skicklighet åt sig de bästa bitarne ur det gemensam ma fatet.