Aftonbladet – 6 maj 1850, sida 2

— På kongl. teatern har inöfvats för att snart uppföras, ett skådespel från fransyskan, Syrsanp. — Mindre teatern bar man att vänta, till recettpjes för m:ll Frösslind, Grefve de S:t Germain. Fru Eriksson får sedan till benefice, Spaniorerna i Portugal. — Man finner i dagens annonser en musikalisk soir anmäld till i morgon af fröken Betty Boge. Fröken B. har redan för ett år sedan härstädes gifvit en soir, hvarvid hennes utmärkt vackra oaltstämma väckte mycket intresse, och säkert skall minnet deraf äfven denna gång försäkra henne om allmänhetens. uppmärksamhet. Uti programmet förekomma åtskilliga intressanta nummer, såsom en scen och aria af Gluck, en aria ut Tancred, en kör ur Wilhelm Tell samt en förtröfllig pianotrio af Beethoven, som enligt annonsen lärer skola delas: en åtgärd, som dock i anseende till sin menlighet för pjesens effekt, såsom vi hoppas, kommer att ändras. — Mindre teaterns repertoar upptsger ett nytt stycke af den fördelaktigt bekanta firman Carl Blink och Georges Malmåen; det kallas Tidens strid eller Det bästa kapitalet, tillhör en allvarsammare genre än förf:s föregående dramatiska försök och innebåller åtskilligt med afseende på sin i titeln angifna tendens tänkvärdt. En fattig afsigkommen handtverkare, muraren Stark, framställes såsom i följd af sina motgångar fiendtlig mot de rika. Han erhåller ett stort arf men blir icke vänligare sinnad för det; ban förlorar åter sin rikedom och med den — förståndet. Undergifvenhet och förtröstan tillförsynen, arbete och förnöjsamhet — se der det bästa kapitalet, enligt pjesens sens moral; förf. ha åtminstone åstadkommit negativ bevisning om satsens riktighet. Den älskvärda svagheten i karakterernas utveckling i ifrågavarande skådespel har röjt författarnes anonymitet så till vida att vi icke skulle blifvit öfverraskade af ett par unga fruntimmers inträde på scenen, om det behagat dem att lyssna till de inropningar som läto förnimma sig efter styckets första representation. Hr Torsslow har med förfärande sanning framställt den olycklige arbetarens vansinne och hr Stjernström med mycken hjertlighet utfört ett mot förenämde mörka karakter bjert afstickande parti. Tredje akten, hvari stycket höjer sig i intresse och betydelse, ger dessa artister några tillfällen att visa sin talang; och det är denna tredje akt som afgör pjesens framgång. R-—— LASTA