Aftonbladet – 24 april 1850, sida 1

SS fartÖt MM lö Mij RR rf rer KA KT UT OC ET OR sitt rätta sammanhang. Jag har regynt en ordnad samling notiser öfver alla sidorna af det nordamerikanska lifvet. Detsamma har d:r Hexamer gjort, och vi hjelpas åt att ömsesidigt gifva fullständighet åt vår skörd. Amerikanernas praktiska sinne underlättar i hög grad ett dylikt företag. De härvarande tidningarne äro på allt slags innehåll de rikaIste, som jag hittills sett; vår preussiska press är -) fattig i jemförelse dermed. Visserligen träffas i de I härvarande bladen stundom ganska hvardagliga satiker; men deremot ofta så mycket skönt, så väl ll skrifna uppsatser — till och med ej sällan ganska filosofiska — så förträffliga sammanställningar af alla slag, så intressanta underrättelser om föga bekanta delar och förhållanden i Amerika, att läsningen deraf sllemnar hvar dag ett rikt utbyte. Det praktiska sinne, som här återfinnes i allt, röjer sig äfven deri, att när någonting intressant står att läsa på ena sidan af ett tidningsark, stå midtemot, på baksidan, endast de vanligaste annonserna; så att man med Isaxen kan dsgligen klippa osöndrade ut de notiser man vill gömma, för att sedan med lätthet ordna dem systematiskt. Visserligen kan bladet i det hela härigenom tyckas nära nog sakna all ordning; man finner politik, annonser, vetenskapliga uppsatser, re censioner och skaldestycken blandade om hvarandra. Men man lärer sig snart att komma till rätta med saken, och märker då att det mindre väsendtliga af formen här fått vika för det mera vigtiga — sjelfva innehållet. Ett ganska praktiskt påhitt äro de veckoblad, som här höra till dagbladen. Nästan hvart dagblad har sitt veckoblad, hvari de mera intressanta artiklar, som under veckans lopp funnits för; delade i dagbladets nummer, sammanflyttas, med förI bigående af allt det öfriga. Veckobladet innehåller ;! sålunda sjelfva qvintessencen af dagbladsnumrorna, el och passar härigenom i symnerhet för den från utI gifningsorten aflägset boende läsaren, som ej interlesserar sig för de blott lokala och för dagen beI räknade artiklarne eller annonserna. Derjemte ökar veckobladet tidningens inkomster; ty dess r2daktions; kostnad inskränker sig blott till papperet och trycket: texten är förut författad, satt och rättad. ; Storartadt är systemet för de elektriska telegraferna, hvilket från norr till söder och från det aflägsnaste fjerran i vester, ofta genom öde landsträckor, vida som hbalfva Tyskland, lemnar nyheter omedelbart i de härvarande tidningarnes redaktionsby:råer. Hela Newyork är öfverspurnpet med ett nät af telegraftrådar. De amerikanska telegraferna lemna sina nyheter färdiga i tryck; d. v. s. elektromagne) tismen fortskaffar icke blott sina busskap, utan : uppsätter dem på god engelska och trycker dem; och så förståndig är denna tjensteande, att han sjelf rättar sina misstag, och vid något väsendtligare fel omedelbart omtrycker uppsatsen ifrån början. Du vet utan tvifvel förut, att telegraferna få här i landet begagnas af hvar och en, till enskild brefvexling, och att de äfven dagligen så begagnas. Nyligen hade en frånvarande husfaders i Philadelphia bosatta familj någonting att meddela honom. Med Ttelegrafen skickades bud härom till Albany, staten Newyorks hufvudstad, dit man visste mannen hafva rest. Derifrån erhölls till svar att han hade afrest derifrån tiil Saint-Louis, vid öfra Missisippi. Telegrafen till Saint-Louis förde nu budskapet dit. Nära denna stad vistades mannen då på landet; och nu fick ban det telegrafiska brefvet sig tillsändt från Istadens telegrafbtrå, dit han insände ett svar, hvilket telegrafen öfversände till familjen i Philadelphia: — och hela denna korrespondens, som fram och tillbaka öfverflög en sträcka af omkring 2160 miles (324 mil) expedierades, med efterfrågningar och allt, på mindre än tre timmar. . Afsättningen på de här utkommande tidningarne är ganska ansenlig; och när man eftersinnar de I nordamerikanska tidnmingarnes stora mängd, miste man sluta att här läses mer än i något annat land på jordkiotet. Jag skall framdeles lemna dig underrättelser om den nordamerikanska bokhandeln, som troligen skola öfverraska dig. Af alltsammans visar sig att i sjelfva Tyskland icke läses på långt när så mycket, som här. Öfver afsättningen af de mest betydande N-wyorksbladen har jag samlat fölljande data. Sun afsätter 50000 exemniar. Herald 25000, Tribune 45000, Courrier and Inquirer 15000, Journal of Commerce 5000, Morning and Evening Express 8000, Commercial Advertiser 5000, Evening Post 3000. Dessa äro stadens förnämsta blad. Härtill komma Heralds veckoblad 8000, Tribunes veckoblad 40600, Tribunes heMveckoblad 2000, Tribunes särskilda upplaga för Kalifornien och Sandviksöarne 3000, samt Tribunes särskilda upplaga för Europa 500. I ett sällskap kom jag en gång att nämna förhållandet mellan de två sist anförda upplagorna, och anmärkte att missförhållandet förvånade mig. Europe is but a small place (Europa är blott en liten ort) svarade mig, till förklaring, en af de närvarande damerna. Och ehuru Europa i sjelfva verket icke är just så litet, att det försvinner vid jemnförelsen med Kalifornien och Sandviksöarne, så är likväl dess lif smått, i jemförelse med det härvarande. Jag kan knappast beskrifva huru tydligt jag insåg detta en afton, som jag tillbragte i semtal med en af de mest intressanta män i Förenta Staterna, rcachinbyggaren Robert L. Stevens. Denne man förfogar öfver omkring en million årliga inkomster, som ingå i bans kolossala företag. Hela den lilla staden Hobocken, midtemot Newyork, är hans egendom, och de ångfärjor, som underhålla gemenskapen deremellan och Newyork, tillhöra äfven honom. Då hela stranden vid Hobacken är hens, och ingen annan färja der besitter någon kamn, är han monopolist på färjningen. Fyra gånger i timman afgår en af hans färjor från två olika ställen i Newyork och från två i Hobocken. För öfverfarten betalas 6 cents (7 sk. bko). hvilket här anses ganska dyrt; ehuru floden, om jag ej misstager mig, är tre gånger så bred som Rhen vid Kölns bro. Men m:r Stevens använder sina inkomster på ett sådant sätt; att jag icke skulle klandreg, om han toge tre gånger så mycket. Hundratusentals dollars kostar han årligen på blotta försök. För att, t. ex., utröna huru stor kraft som erfordras, för att på en gilven tid fortskaffa ett skepp af gifven form, med en gifven hastighet, lät han lägga två jernbanor om 40 miles (6 mils) längd på ömse sidor om en kanal, och med det för ändamålet nödiga antalet ångvagnar framsläpa de till pröfning bestämda skeppen i kanalen. För att reducera friktionen emellan ett skepp och vattnet till ett minimum, har det fallit honom in att man skulle mellan skeppet och vattnet kunna anbringa ett luftlager — På sätt och vis smörja skeppet med luft, likasom man smörjer en mackin med olja — och till pröfning af denna id lät han bygga ett särskildt ångfartyg, som nu går emellan N-wYork och New-Brunswic (äfven vid Hudsonfloden). Ehuru det icke ännu svarar emot hans förväntan, går det likväl dubbelt så fort som andra ångfartyg, och man anser icke omöjligt att på denna princip konstruera ett ångfartyg, som kan på tre till fyra dygn göra färden mellan Amerika och Europa. Försöks-fartyget, som heter John Neilson,, har en platt botten, hvilken, medelst 1vå sidobord, midtkölen och två mellankölar, är långsåt skiftad i fyra afdelningar. I hvardera af dessa öppnar sig vid förn en bakåt riktad blåsmachin, hvilken håller afdelningen ständigt full med luft. Det äregentligen en under a mm lr a oo Fa SÖ wild LA a JIE JES 24 SEKLER näe