Aftonbladet – 23 april 1850, sida 3

Med jernvägen förflyttas mar på ungefär en half timma till Manchester, nära ö svenska mil från Liverpool, som verkligen kan anses såsom dess hamn. Net är en ännu större stad (med omkring 400.000 invånare) som, i förening med ett baift tjog på korta afstånd omgifvande febriksstäder (med tillsammens nära nog 250000 menniskor), förser verldsmarknaden med den begärliga, engelska bomullsmanufakturen. — Stadens yttre skänker föga estetisk njutning, eburu praktfulla publika och privsta byggnader ingslunda saknasinom densamma, och många högst luxuriösa villor befionas i närbeten deraf, tillhöriga bormulls-aristokratien,. En egen storartad, ehuru för filantrop2o nedslående anblick skänka dock de hundrata!s, öfverallt kringspridda, ofantliga spinnerierna med sina evigt bolmande, från 200 till 300 fot höga skorsteastorn. Isynnerhet efter mörknngen är spektaktet imponerande med sin brilianta eklörering och den liflighet som inomhus synes råda i dessa pigantiska byggnader. — Manchester och Liverpool utgöra hufvudsätet för engelska kapitalernas omsättning, och kännare försäkra, att dessa 2:ne provincialstöder besitta lika stor2, om ej större rikedomar än sjelfva London. Säkert är emellertid att sällan något allmänt bolag trifves i England, innan Manchester-Mer, dermed taga bestyr som direktörer eller aktieågare. T. (Ur Läsebibl.y — I Jönköpings Tidning, läses: Kaliforniskt guld i Jönköping! Johan Liedberg, yogre sonen af afl. bökerihardlander Liedberg härstädes, och som för närvarande vistas i staden, afreste härifrån 1842, en obemedlad ynglicg, till N. Amerika, der han hos en snickaro. hvars yrke ban i Jönköping förut lärt, erhöll arbetsförenst och sedan köpte sig ev stycke jord i Visconsin. Efter att der hafva tillbrogt 5 år, under hvilken tid han med iordbruk och handel på södra staterna med skogseffekter något ökat sin lilla förmögenhet, lockades han gepom de berättelser, som sattes i omlopp om Kaliforniens härligheter, att söka detta land, hvars gullrikdedom likväl då ännu ej var känd i Föreota Staterna. Sålde så sin jord och afgick i Maj 1848 med 30 stycken andra utvandrare till Kalifornien. Resan, som hela vägen skedde till fots, räckte i 5 månader genom sandöknerne, klippbergen och fiendtliga indianstammar, under många faror och äfventyr samt utan annan vägvisare än solen och kompassen. Framkomne till S:n Francisco i September månad, funno de invånarne sysselsatte med guldvaskning, hvarmed våra främlingar också icke dröjde att gripa sig an. I 46 månader uppehöll sig nu Liedberg i Kalifornien, under hvilken tid han samlade guld till en vigt af 29 svenska skålp., om ban nu medför. Hans ansträngningar för samlandet af denna förmögenhet ha dock varit stora: det fordras en berghelsa att i 46 månader arbeta och sofia under bar himme!. Sin hemresa anträdde han i sistl. Nov. månad öfver Penamanäset, New-Orleans och New-York. Han berättar att några andra svenskar jemte honom på samma tid uppehöllo sig i Kalifornien, bland hvilka 9:ne — sällsamt nog — äfven voro Småländningar, från Kalmar lin, såsom ban tror. Han hade icke plägat värmare umgänge med dem, så att han härom ingenting bestämdare kan uppgifva. Det guld Liedberg medför är i klumpar, från storleken af ett ägg till den af en nötkärna, fint och gediget. — Han afreser nu härifrån till Wexjö, der hans mor och syskon äro bosatte. — PARISERSKORNA I CALIFORNIEN. Den arlikel, säger en fransk kalender, som nu för tidan mest efterfrågas i Californien, näst pentelonger och skor, är — fruntimmer, hvilka säljas till eit öfverårifvet pris. ban har af en underrättelse i våra tidningar sett, ait ett sådant med rödi hår, enögdt, nära tandlöst och mycket koppärrigt blifvit betaldt med 20,000 dollars. Denna underrättelse, införd i alla tidningar, har gjort en förfärlig sensation. Spekulatörer hafva i sn!edning deraf hefraktat flera fartyg, för att föra frustisemer till Californien. Denna vara, hvsraf hittills ganska godt förråd funvits i Frankrike, begynner nu biifva ganska sällsynt — så stor är den skaie, hvari denna export bedrifves. Det har väckt regeringens uppmärksamhet, och för att ej blottställa oss sjelfva för brist derpå och kanske nödsakea oss ait importera sådana, då vi i stället för de fina och vackra som vi exportere, kunde löpa fara att få svarta och plattnäsor igen, har den verit betänkt på att gezom en hög exporttull stäfja spekulationen, och Get sägas till cch med, att den i sista konselj blitvit beslutad. Smuggling. skall väl i anledning deraf uppkomma och blifva svår att förekomma, då fruuticimer kuona kläda sig i manskläder, och tullbevakningen väl icke lärer blifva lika närgåpgen i sina undersökningar, som då fråga är om importer af ett-skålpund snus ). Vi kävna ett böttre medel ull ioskränkning i denna export, än alla höga export-agifier och till och med än alla förbud, och det är att vända sig till fruntimmerna sjelfva. Veten då, unga Pariserskor, att om också amerikanarne äro ganska tjenliga för giftermål, si är detta icke ensamt tillräckligt att göra en hustru lycklig. Mistriss Trollope, som gjort en så fu! beskrifsing pf sederna i Amerika, hade haft dez olyckan att blifva gift med en amerikan. För att hämnss på 0 äkla bölft bar hon skrifvit sin bok. Det husliga lifvet i Amerika består för bustrun i tt sitta inne, lsppa kläder, tjärna smör och koka naten, under. det manaen sitter på kontoret eller Irifver på sina slafvers arbete, eller jagar, röker och iricker gin. Hemkommen ropar han: Debora! — Hvad befalies? — År mit tho färdigt? — Här står det, John. — Det är bra. Gif mig ru bibelr. — För att roa dig vill jag läsr för dig Tobig istorie. Det första obehag hvarföre ett fruntimmer från Paris är blottställdt i Amerika är att få utbyta sitt aron, Lololle, Fifine eller Titine, emot ett bibliskt; jet andra är att hvar afton få höra sig föreläsas hitoricen cm Tobias eller Job; det tredje är au nöda3as alla alinar lega the, som Pariserskorna aldrig ätt kunne, emedan de än taga för mycket, än för tet vatten. Pariserskorna, säger Montesquieu, föriå sig endast på att tillaga pounsch — och slutlien kommer smörtjärningen. Pariserskor ef aila åldrar! Lönar det väl midon tt för sident resa öfver halven? Betänken dessutom. att söndagarne blifven j nödkade a:v hels adlegen läsa Tobie historia och sjur; 2 saifuer. : Olycklige j, om j Bå vågen slå en takt vå rt pisno eher snola ep ton, som våminner om Jue, Norma eller Kör icten, Ty den amc guldgräfvaren feh nten, mäklaren, ple c, han må under veckan ha berusat sig, ulit etc. etc. så ofta som helst: söndagarne an på det strärvgeste, Sålunda i Californien een polka, ingen polkett, ingen copsert å la Musard, intet spektakel, ingen promenad i det gröna, ingen longehar ps, ingen mabile, inger chateav-rouge, ingen gislefver-pastcj, ingen hummer-salad, ingen — med ett ord, mina damer: I dön af ledsned 44 dsgar efter ert gifFyve