Aftonbladet – 23 april 1850, sida 2

amma förhållanden; men den 2 Mars, då den efann sig på 49 NB och 259 VL blef den, inder ett häftigt tropikregn utan föregående ska, träffad af en blixt, som splittrade stornasten och nedträngde i lastrummet. När man öppnade luckan dit, utfor derifrårs en rökpeare, och när man fann omöjligt att släcka ellen, befallde kaptenen att alla öppningar till astrummet skulle stängas, i hopp att elden unde qväfvas på detta sätt. Elden glödde lock alltjemt, och besättningen måste hålla sig på däck; men resan fortsattes ändå, tills man efter 4 dygns segling mötte skeppet Marie Christine från Altona, hvars kapten frälsade de nödställda Nordamerikanerna ur sin vådliga beägenhet, och tog dem ombord. Innan besättningen lemnade briggen, öppnades luckorna, då ågan utbröt öfverallt; stormasten föll sedan öfver bord inom en half timma. Efter ett Canadablad berättar Times att två anga och vackra fruntimmer från Fiorida sysselsätta sig med guldsökning på egen hand, ångt ifrån de vanliga vaskerierna. De hafva ntet annat biträde än en gammal gråhårig neser, slaf hos den yngstas far, och som låtit för jeda sig af dem att följa med, när massasy unga dotter rymde från pensionen till guldandet. Den äldsta är icke 20 år gammal. Deras inbillning hade blifvit så uppspelad af de många gyldne sagorna, att de beslöto försöka sin lycka. Negern är för gammal att gräfva sjelf, och vistas derföre hela tiden i ,lägret, eller vid de skönas tält, medan flickorna sjelfva sräfva och vaska. När det resesällskap, till vilket brefskrifvaren hörde, ankom tilllägret, räffades den gamle negern ensam der; men ängre fram på dagen kommo de begge unga lamerna, och mottogo sitt främmande ganska tigt. De förklarade sig icke frukta för något infall eller röfveri, och att de ärnade återvända rem, så snart de skaffat sig en behållning om (0000 dollars; de hade redan samlat till 7000 lollars värde.