Aftonbladet – 19 april 1850, sida 3

Alltså Byron hennes bhjelte!? Det är bra, bättre än jag tänkte. En qvinsa som älskar Byron är till hälften förlorad; helt och hållet, om hon tillstår det högt. Jag hade aldrig kunnat tro, att den ädle lorden en gång skulle blifva min bundsförvandt. Jag måste åter upptaga mina poetiska studier och begagna hans känslor till mitt ändamål.n Sysselsatt med dessa tankar närmade sig Karl till sitt bibliothek. I eleganta band stod, jemte diplomatiska verk och samlingar af traktater, en utvald samling utaf de bästa skaldeverk af alla nationer. Ett fint, nästan omärkligt Jamm, som betäckte böckerna, lät förmoda att deras ägare på sista tiden icke mera sökt deras sällskap. Han tog fram den engelska upplagan af Byrons arbeten, inbunden i praktfulla marokisband. Mekaniskt slog han upp boken och hans blick föll på den underbara förbannelse, som rösten uttalar i Manfred: By thy cold breast and serpent smile By thy anfathonvd gulfs of guile. By that most seeming virluos eye, By thy shut souls hypocrisy, By the perfcetion of thine art, Which passd for human thine twn heart; By thy delight in others pain. And by thy brotherhood of Cain, I call upon thee! and compel Thyself to be thy proper Hetl). Hastigt slog Kal igen boken, utropande: Extravagant!b Ehuru han alldeles icke var vidskeplig, syntes dock skaldens ord göra ett mindre angenämt intryck på honom. Det gifves ögonblick, under hvilka vi äro så stämde, att vi då bättre förstå diktens språk än vid andra tillfällen ) Ditt bröst är kallt som ormens smil, Af svek en afgrund bor i dig, Ditt öga härmar dygdens sken, Af hyckleri din själ är full; Du i din konst så skicklig är, Att verlden du bedragit har; Du fröjdar dig åt andras sorg; Men med dia Kz2inssjäl och alit Dist onda did — jag kallar dig, oget helvete tt bli!