Aftonbladet – 16 april 1850, sida 3

BLANDADE ÄMNER: Om det såkallade Bäjerska ölet. En utomlands vistande svensk har tillsändt red. följande; hvilket med afseende på den dermed åsyftade allmänna nytta här meddelas: Några ord till Stockholms herrar bryggare och ölvänner. Då ölförbrukningen under de sednare åren i Stockholm betydligt tilltagit, och genom anläggandet af ett par bäjerska bryggerier en konkurrens uppstått med det gamla Stockholmsölet, torde det intressera allmänheten att erhålla några upplysningar om de olika ölsorterna af en person, som lärt bryggeriet i Stockholm samt sedermera praktiserat å flere utrikes orter, förnämligast i Bäjern och Epgland, hvarest detsamma drifves med större fullkomlighet, så att han i detta ämne vunnit en omfattande kännedom. Det bör bemärkas, att man uti England bäst förstått välja en efter landets klimatiska och andra förhållanden passande nationaldryck, då portern företrädesvis egnar sig för att kunna bättre konserveras uti ett varmare klimat; men då dess egenskaper för öfrigt icke göra den rekommendabel för de nordliga länderna, öfvergår ins. till omtalandet af det bäjerska ölet, såsom det mera passande, ehuru det måhända erhållit ett större beröm, än det förtjenar vid sidan af det goda stockholmsölet. På grund afins:s praktiska erfarenhet torde den yttringen tillåtas honom, att det väl behandlade Stockholmsölet icke i st yrka eller godhet står tillbaka för det allmänna bäjerska, ehuru det sednare, såsom beredt efter en annan method, erhåller en egen smak och derföret anses ega en större skiljaktighet, än verkliga falle. är. Vid bryggningen af bäjerskt öl följes den 8. k underjäsningsprocessen, hvilken, såsom försiggående vid en låg temperatur, uti en större grad binder ölets kolsyregas, till följe hvaraf det icke kommer att gifva någon däshet, samt blifver mildt och helsosamt, såvida det icke uti styrka öfverstiger en viss grad, då det verkar skadligt och berusande. Det stockholmska ölet deremot gifver i följd af den högre temperaturen vid den s. k. öfverjäsningsprocessen en däshet genom kolsyregasens hastigare utveckling, fastän det är,: väl behandladt, föröfrigt lika helsosamt. Emedlertid beror inflytandet af de begge sorterna mycket på olikheten i konstitutionerna och smaken; för öfrigt har det bäjerska ölet intet vidare företräde än att det är mindre utsatt för att blifva surt. Den stora olikheten uti priserna på det bäjerska och det stockholmska ölet gifver mången. anledning tro; att: det. förra eger några utomordentliga företräden framför det sistnämnda; men skilnaden ligger icke uti erfordrandet af en större mängd ingredientier eller apparater för beredningen, utan uti det till båda sorterna brukade maltets och humlans godhet, samt den olika jäsningsprocessen. Också måste det derföre antagas, att det närvarande böga priset på bäjerska ölet, i förhållande till det å stockholmsölet, synnerligast grundar sig på nyheten uti denna ölsorts förbrukning; användandet af den införskrifna dyrare: bäjerska humlan och det s.k. ;pich (hartz), hvilket i södern: brukas att fernissa kärlen med; för ölets bättre konservering, men hos oss kan vara mera öfverflödigt på grund af det kallare klimatet; och kan blott rättfärdiggöra en ringare förhöjning å detsamma. Det har derföre förundrat ins. att herrar bryggare icke tillika i allmänhet. begynnt tillverka bäjerskt öl, såväl på grund af den pekuniära fördelen samt lättheten att bereda detsamma uti de större bryggerier, hvarest godt stockholmsöl brygges, som för allmänhetens skull, hvilken i så fall kunde få dricka det till vida bättre pris än nu. Den omsorg, som uti de flesta af Stockholms bryggerier alltid egnas åt ölets goda behandling, i förening med de derstädes för bäjersk ölberedning serdeles gynnande yttre omständigheter, . såsom tillgång på godt vatten och goda iskällare, gör det så mycket antagligare att företaget skulle krönas med framgång. Den nödiga praktiska kännedomen dervid kan lika så lätt på egen hand inhemtas efter en duglig teoretisk vägledning, som genom -införskrifvandet af någon kostbar s. k. bryggmästare, hvaraf icke alltid någon större fördel kan dragas på grund af deras ofta mindre omfattande kännedom om i hvad andra länders förhållanden kräfver förändringar. —it—— — -TREKUNGAFÖRBUNDETS BEGRAFNINGSPLATS. Då general Radowitz slutade sitt tal i Erfurtska församlingen, synes han varit intagen af en profetisk anda; ty ban erinrade om, att krönikan kallat den gamla staden, i hvilken församlingen samlats, civitas pacis, fredenstötte eller Friedhof. Dermed menas, på god tyska, obegrafningsplats,, och han slutade