Aftonbladet – 15 april 1850, sida 2

Bore OA MER PAS FOT BRIT ARV BSR SULUULaATP ang. resultatet af vallängderna lör de omedelbara valen enligt det hvilande representations; förslaget icke var riktig, och begärt att få införd., såsom beriktigande en annan beräkning som Boreln erhållit från riksdagsmannen i Borgareståndetlo vid förra riksdagen hr C. F. Wern j:r. Re-lg sultatet af deita beriktigande skulle blifva, att! -procentförbållandet af adel, prester och embetsmän,-till hela antalet valmän endast fingel? öfvervigten i 10 län i stället för 12 i Afton-l, bladet uppgifna. Bore har anmodat oss upp-lö taga detta i Aftonbladet. g Vid närmare granskning finna vi att Afton-! tonbladet verkligen lärer räknat denna öfver-5 vigt i ett län för mycket; men Bores uppgift är å andra sidan äfven felaktig så till vida, att den räknat ett län för litet. I Stockholms län uppgifver Bore neml. detta förbållande till, 48,44 procent, vi hade deremot uppgifvit detlj, till 62 !;. (I några exemplar stod genom tryckfel lj, 52 Y,.) Räknar man nu medeltalet af Bores!k tabell hvad Stockholms län angår; nemligen:la A1 Adel från 25 till 30 proc., medeltalet 27 Y,.!h Prester från 13 a 20 proc., medeltalet 17 Y,.!g; Embetsmän dito dito 17 3-1g Så blir summan 62.19 Häraf synes att Aftonbladets räkning izafseende på detta län är den riktiga. Dessutom får Bore sjelf i vissa fall en högre siffra än vi haft, t. ex. för Skaraborgs län 49,79 i stället för 47 V,. Men 49,79 går bra nära 50 procent, och så vida någon betydelse öfver bufvud kan dragas af sådana tabeller, är det nog sannoE likt, att adeln, prester och embetsmän skola D vv DD RR mera mangrannt infinna sig vid valen än bor-! garen, pbönder) och ,alla andra,. Bores kalkyl? lyder för öfrigt sålunda: f Adel, Prester och Borgare, BönS Embetsmän. :deroch Andra. (n Christianstads län Proc:r 74.44. 25,89. d Malmöhus län 66.77. 33,23. f Gefleborgs län 66.67. 35,33. d Kronobergs län 66,29. 33.74. 1 Jönköpings län 62,93. 37,01. St. Kopparbergs län 62,27. 37,73. js Södermanlands län 51,46. 58.54. r Hallands län 38,99. 41,01: I Calmare lär 57,68. 42.32. r Carlstads län 51,33. 48,67. n Linköpings län 40,18. 59,82. d Westerås län 40.74. 59,29. 1 Götbeborgs och Bohus län 40,98. 53.02. Blekinge län 49,51. 57,69. I Örebro län 45,33. 54,67. r Elfsborgs län 46,81. 53,19. JE Upsala län 48 39. 31.51. H Stockholms län 48,44. 54.55. k Skaraborgs län 49,79. 50,21. — Under den besynnerliga titeln: En röst f i stormen klagar en författare i Dagbladet öf-!p ver inkonseqvensen och otacksamheten deraf, o att sedan opinionen först omisskänneligt pri-v sat det liberala i de nya näringsförfattningarna,t dessa nu skola blifva föremål för klander. Ser-!d deles riktas denna klagan emot gesällerna. b Hvem hade väl, säger författaren, haft skälla att tacksamt erkänna den friare näringsför-n fatinivgens fördelar, om icke i första rummet ie gesälisklassen ? r Häruti har Dagbladsförfattaren rätt; men if också hafve vi icke hört, att gesällerne klagat f öfver denna författning. : Tvärtom hafva def vid flera tillfällen offentligt uttryckt sin belå-l tenbet dermed. Atminstone känna vi ingen-n ting annat, och det vore intressant få veta r hvarest Dagbladet bemtat anledningen till sin!g ledsnad. Skulle denna anledning existera blott 1. i inbiliningen, så tyckes det också; tjena tills intet att klaga öfver en sak som existerar. v För öfrigt förekommer i samma artikel äfe ven följande stycke, i hvilket något hvar tro-r ligen gerna instämmer: t Beträffande handtverksklassen i allmänhet tro vi, k att den gör sig skyldig till ett väsenaviigt fel, hvars.r följder äro mera omfattande och vådliga än man kanske föreställer gig, men hvars undagrödjande i; icke ringa mån skulle hjdraga att lyfta denna klass; till välmåga och enseende: vi mena mästaärnes för-! hållande ruot sine lärlingar. Det sätt, . hvarpå de I sednare behandlas, är I ngt ifrån hvad det borde E och kunde, vara. —Når dessa arma lärgossar, somc oftast iek? åtrjutit ers den första modersvården, åtminstone i de flesta fal icke erhållit den första uppfostran inom ordentligt hem, när de skola kan-ske för en plåt om dsgen-äta sin frukost, middag-: och aftenmåltid på krogen och derjemte kläda sig, genom förtjenster på extra eller så kalladt fusk-! arbete, när de för öfrigt lemnas nästan handlöst! utan all tillsyn, utan all undervisning. och omvärdnad, — hvad kan man väl vänta sig af ett så uppväxande slägte? Sådant utsädet är, sådant blir ock skörden: Vi hemställa till Kvarje rätt tänkande mästare, och de äro många, om det icke skulle vara både verkställbart och i högsta måtto vigtigt så väl för hocom sjelf som för :hens lärlingar: 4:0 att d2sse åtnjuta tost i mästarens hus samt af honom erhålla kläder och någon: viss efter omständigheterre lämpad årlig lön; 2:07 att de biifva Undervisede Vissa timmar i veckan dels i kristendom, strifaing m: m., dels uti teorien för det yrke de drifsa, samt deriemte ställas under boggravn tillsyn och vård il afseende på deras sedligbet och uppförande. Dessa omständigheter synas oss så maktpäliggande, att vi Tvåga fästa höga vederböracdes uppmärksamhet på Iden frågan, huruvida icke em serskild lag härom vore lämplig, hvarigenom det blefveålagtåd mästare Toch fabriksidkare såsom ovilkortig skyidighet att på lofvennärmsde sätt behandla sina lärlingar. — Vi lwifla icke att bärigenom på en gång skicklige ge-Isäller och redlige medborgare skulle utgå ur våra! I verkstäder, till heder för mästardge och till gagn för semhället. Emot en sådan behandling skulle ickel Theller någon draga i betänkande att låta lärotiden jutsträckas från ö år, såsom nu är vanligt; till-7 å 18 år(?) då mästarne skulle se siva uppoffringar och -I omsorger rikeligen belönade, a en bee mn CR Det nya silfvermyntets vårdslösa tillverkning. Angående det nya sifvermyntet; serdeles åttaskillingsstyckena, förekomma dagliga och betydliga anmärkningar i banken, och en stor mängd Isådana hafvå sedan detta mynts allmännare utvexling började genom skillingssedlarnas indragning, måst kasseras. och återskickas till lmvnfet Det är svårt att förklara hvarifrån