HcCUucaR OC Dalu natva DINVItL atervalae tur nationalförsamlingens vicepresidenter. Justitieministern framlade den 4 April ett lagförslag angående hypotheksreformen. Nationalgardet i Lezignan (Aude) har blifvit upplöst. Antalet af de skollärare, som blifvit afsatta, uppgifves redan till nära 3000. Angående de i gårdagsbladet nämnde injurierna mot presidenten Bonaparte lemnar Siecle följande upplysning: Man hade sagt, att republikens president vid återkomsten från Vincennes (der en revy varit bållen sistlidne måndag den 1 April) blifvit mottagen med föga smickrande rop. Krigsministern, som åtföljde hr L. N. Bonaparte, bar i dag (den 3 April) i nationalförsamlingen offentligen förklarat, att berättelsen härom var. ogrundad. En annan tidning yttrar i anledning häraf: Om ock L. Napoleon, enligt krigsministerns försäkran, icke just blifvit insulterad i förstaden St. Antoine vid återkomsten från Vincennes, så synes det dock vara säkert, att en stor del af arbetarne visade en mindre välvillig ja nästan hotande hållning: de ropade sitt Iefve republiken med tydliga uttryck af fiendtlighet., Nationa församlingens, sessioner voro under öfverläggningen om budgeten, enligt hvad förut buifvit aitydt, ganska stormiga den 2 och i synnerhet den 3 innev. April. Begge dagarne uppträdde Jules Favre i häftig opposition mot regeringen. Under diskussionen den 2:e om kultusbudgeten yrkade han på det lägre prestersk-pets oafsättlighet och mindre beroende af prelaterna. Mot honom uppträdde först kultusministern Parieu och derefter med mera talang legitim:stehefen Berryer med den påföljd, att Jules Favres amendement förkastades med 433 röster mot 142. Följande dagen uppträdde Jules Favre mot kap. 5 af inrikesbudgeten, hvilket angick de hemliga ordinarie utgifterna för säkerhetspolisen, hvarför en summa af 832,000 francs begärdes. Häri föreslog J. Favre en nedsättning vill 800,000 fr. Det var nu som J. Favre uppträdde mot den nuvarande ministeren, hvilken blifvit kallad handlingens minister, men endast vore en polisregering, hvars själ vore polisprefekten (Carlier). Högra sidan larmade och flere af vensternsmedlemmar uppträdde och bådo presidenten kalla de larmande ledamöterna till ordningen. Fiere kallades till ordningen såsom Baudin och Testelin. Då J. Favre fortsatte sitt tal uppstod å nyo ett så häftigt oväsen, att han lemnade tribunen, men uppträdde snart åter. Nu begärde andra personer med bhäftighet ordet, hvaraf nytt tumult uppkom. Denjoy beskyllde Duch, att hafva skymfat församlingen. Detta syftade derpå, att Duch under hfligt samtal gestikulerat häftigt med händerna, hvilket uttyddes såsom hotelse möt representanten Pidoux, vid hvilken han talade. En uppgit i några tidningar, att Duch skulle hafva gifvit Pidoux ep örfil, vederlägges såsom ogrundad: Emedlertid uppträdde Miot (på venstra sidan) för att försvara sin vän Duch och frågade Denjoy om han vore en angifvare (denonciateur). 1 Häröfver uppkom ny förbittring mot Miot, som af majoriteten straffades med s.k. censur. Omsider blef J. Favres amendement förkastadt med 440 röster mot 175, sedan inrikesministern Baroche uppträdt till regeringens försvar. Oppositionstidningarna klaga deröfver att de militärpersoner, som voterat för oppositionens kandidater, blifvit på ett eller annat sätt bestraffade. Officerare försättas i inaktivite; sergeanter, korporaler och simpla soldater exileras till Afrika. I sammanhbang dermed berättas äfven att reaktionärt sinnade fabrikanter afskedat sådana arbetare, som voterat för de socialdemokratiska kandidaterna. Från Bordeaux skrifves den 28 Mars, att frost och under de sednaste nätterna fallen snö mycket skadat vinberg och trädgårdar. Kölden har varit så stark, heter det, att man knappast väntar någon skörd af frukt. Mandel-, aprikosoch persikoträd hafva frusit bort. Likaledes är mycken fara för vinrankornss unga skott. En hop skidväxter hafva ock blifvit förstörda. Landtfolket i trakten är förtvifladt. I Cette föll likaledes mycken snö den 24 Mars, som i förening med ånyo tilitsgen stark köld mycket skadat vegetationen. STORBRITANNIEN ocH IRLAND. London den 13 Mars. Uti gårdagens underhussession föreslog P. Wood utnämnandet af en kommitte, med uppdrag till densamma att utur de parlamentariska förhandlingarne framleta sådana fall, från hvilka man skulle kunna deducera judarnes och andras rättigheter att sitta -i parlamentet utan att behöfva aflägga eden på evangelium. Kommittten skulle vidare taga reda på hvad sätt Joseph Pease, qväkaren, år 14833 intagit plats i parlamentet, samt slutligen anställa undersökningar beträffande judars och andra icke-christnas edgång. Sedan sir Robert Peel och lord John Russel yttrat sig beträffande förslaget, antogs detsamma. Brefskrifvaren tillägger: Man vill på detta sätt kringgå hela frågan, då, såsom bekant, hvarje antecedensfall i England eger laglig kraft, såvida icke prejudikatets kraft blifvit på förhand tillintetgjord genom särskild uteslutning. Sannolikt lära ock lorderna ingå på saken, alldenstund de icke, i likhet med de bäjerska riksråden, ledas af hat och fördomsfullhet emot olika troende, utan af rädsla att, i hvad fråga som helst, rubba nigot på den gamla samhällsb yggnaden, så vida de icke utifrån tvingas dertill. Förslaget att afskaffa vicekonungsbefattningen i Irland finner allmänt bifall äfven inom Irland, med undantag allenast af några trafikanter i Dublin, som dragit fördelar af det så kallade hofvety dercsisdes samt några famil