Aftonbladet – 12 april 1850, sida 3

blifvit anställda medelst af honom uttänkta instrumenter, för att med erfarenheten jemföra den hittills allenast efter beräkning antagna lagen för polariseradt ljus, enligt hvilken en ljusstråle; som vid genomgåendet af en dubbelbrytande kristall klyfver sig itvå polariserade strålar af olika: styrka, har till mått på denna; olika styrka qvadraten af-cosinus för de olika vinklar, son :de. polariserade strålarne göra med polarisationsplanet., Denna optiska naturlag — den så kallade, scosinus-lagen — war. förut blott ett matematiskt teorem; men genom de ytterligt grannlaga iakttagelserna medelst Aragos instrumenter; bar den befunnits så troget öfverensstämma med den faktiska verkligheten, att den hädanefter kan betraktas såsom allmänt och orubbligt gällande. Och då de nya instrumenterna, i förening med denna lag, bland annat öppna vägen för analytiska slutsatser angående egenskaperna hos olika ljuskällor, så har fysiken härigenom fått medel att granska åtskilliga sådana källor, som tyckas på annat sätt för alltid oåtkomliga, och hvarom vetenskapen hittills måst inskränka sig till blotta gissningar. Man hoppas att härigenom få svar på en mängd förut olösliga frågor, afstor vigt för Fysiken, Astronomien, Nautiken,m. m.; t. ex. dessa: Ager solens omkrets samma ljusstyrka som dess midt? Huru stor är skilnaden i ljusstyrkan emellan månens glänsande och dunkla fläckar? Hvilket inbördes förhållande äger rum mellan det Jjus, som månen i första och sista qvarteret visar sig hemta från jorden, och det som kan får från solen? Hvad förhållande uppkommer, såsom slutföljd häraf, emellan solens ljus och ljuset från jorden, betraktad såsom planet? Hvilken skilnad i styrka har det jordljus, som återkastas från hafvet och det som återkastas ifrån fasta landet? Hvilken olikhet i ljusstyrka föranledes genom luftens olika gernomskinlighet under skilda himmelsstreck? 0. s. v. — I techniskt hänseende leda Aragos rön till bestämmandet på siffran af vilkoren för vissa optiska intrumentmaterialiers verkan på ljuset. Sålunda har Arago kunnat utröna de olika vinklar, hvarunder en skifva kronglas återspeglar fyra gånger så mycket ljus som hon genomsläpper, eller två . gånger, eller lika mycket, eller hälften, eller fjerdedelen. — WILBELM BeERrR, preussiskt geheime-kommersråd, kommendör af svenska Wasaoch danska Dannebrogssamt officer af belgiska Leopoldsorden, bar i slutet af förra månaden eaflidit och begrofs i Berlin den 34 Mars. , Han var född 4797, son af bankiren J. N. Beer; gick 4813 såsom frivillig in i ett dragonregemente och avancerade der till löjtnant. Efter de allierades intåg i Paris tog han afsked ur preussiska armeen och egnade sig åt fedrens stora fabriksanläggningar. Men hans hvila och hans njutning blefvo snart astronomiska forskningar, hvilka åt efterverlden föra hans namn, sedan de förvärfvat honom samtidens tacksamhet och beundran. Hans och d:r Mädlers Physiologische Beobachtungen des Mars in der Erdnähe (1830) väckte uppseende till och med hos Franska Akademien. Jemte Mädler utgaf.han (4836), efter sex års arbeten: Mappa Selenographica. Franska Akademien gaf honom Lalandska priset; Följande året utkom hans och Mådlers: Der: Mond nacb seinen kosmischen und individuellen Verhälts nissen, oder allgemeine vergleichende Selenographie (2 band). (P. T.) — GririGHET. För en tid sedan berättades efter en fransk provinstidning, att en fader af snålhet hade begrafvit sin son i en större fiol-låda. Nu berättas äfven att en son begrafvit sin fader i ett tlockfodral, likaledes i beräkning att undgå utgifter för en vanlig likkista.