8 a från Morbihan: Jag hear äran ivgifva följande motion: Art. 4. Nationen skall rååfrågas om den styrelseform som den vill definitivt antaga. Till den änden skall första söndagen i Juni 1850 skridas till allmän omröstning enligt de former som äro föreskrifne för val till republikens president, med modifikation efter de nya föreskrifterna angående valdistrikterna. Art. 2. Hvarje valman skall aflemna en sedel, på hvilken skall skrifvas: Republik, eller Monarki. ÅArt. 3. Om majoriteten uttalar sig för republik, så skall resul:atet proklameras från lagsiiftande församlingens tribun af republikens president. (Allmänt skratt.) ÅArt. 4. Om rmonarkien får majoriteten, skall resultatet proklameras af lagstiftande församlingens president. (Allmän och långvarig munterhet.) Endast i detta fall skall man den första söndagen i Juli månad skrida till allmän omröstning, för att utnämna en konstituerande församling, som får nationens fullmakt. Art. ö. Republikens president skall bibehålla verkställande makten till dess den konstituerande församlingen blifvit definitivt konstituerad. (Gapskratt.) Leo de Laborde, en ifrig legitimist, ville tala. Församligen beslöt dock enhälligt att gevast lägga motionen å sido. Endast Leo de Laborde skall hafva bållit upp sin band. Venstra sidan uppstämde stormande rop af: Lefve republiken! och församlingen åtskilj des under liflig rörelse. Laroche Jaqueleins motion tadlas af alla organer såsom konstitutionsvidrig. Han förklarade följande dagen i nationalförsamlingen, att han gjort motionen endast för att afböja inbördeskrig. I ett post scriptum nämnes ett rykte, att Laroche Jacquelein skulle försättas i anklagelsetillstånd. Man talade i Paris den 25 Mars om sannolikheten af en ministerförändring. De nya ministrarne troddes blifva tagna ur den Cavaig r2cska fraktionens leder. I synnerhet talades om Foulds förestående afgång i an!edning af det nederlag, att budgetsutskottet aflstyrkt oinskränkt fullmakt för honom till låns upptagande och att hans projekter i afseende på den invecklade frågan angående A vignon-Parisiska jernvägen strandat emot åtskilliga svårigheter. I Monitören för den 27 Mars offentliggjordes den nya undervisningslagen, sådan den blifvit antagen af nationalförsamlingen. Regeringen lär, i anseende till det motstånd den mött, ämna modifiera den nya tryckfrihetslagen, genom att afstå från tidningskautionernas förhöjving. . Republikens president skall hafva beslutat att i sällskap med sin tante, enkestorhertiginnan Stephanie af Baden, göra en resa i de östliga departementerna. Hennes dotter lady Douglas hade ankommit till Paris. Grefven af Chambord har i en skrifveise afslagit att mottaga de skänker, som man från åtskillige trakter af Frankrike velat göra honom. . La Presse vill veta, att många personer inom polisprefekturen och flera ministerier blifvit afsatte i följd af de sednaste valen. Ett engelskt blad innehåller några apokryfiska uppgifter om en komplott mot kejsarens af Österrike, påfvens och presidenten Bonapartes lif. Planen skulle hafva utgått från flyktingar i Schweiz, men blifvit upptäckt af polisen i Paris 0. s. V. Socialistiska tidningar innehålla uppgifter om svåra subordinationsbrott hvilka skulle hafva förefallit i Caen. Courier Frangais påstod emedlertid dessa uppgifter vara diktade eller ock mycket öfverdrina. Fonderna fölio betydligt dena 25 Mars, men hafva sedermera repat sig. Orsaken till deras fallan e visste man knappast. Man talade dels om oroande rykten, dels om starka spekulationer å la baisse. Femproc.fonderna föllo den 125 Mars ända till 88,85; treprocents till 54,25; I bankens aktier till 2175 och nordbanans till 410. Fondernas ställning den 27 Mars var: femprocents 89,95; treprocents 55,50; bankens laktier 2180; nordbanans 436,25. Den 28 Mars: fewprocents 90,50; treproc. 155,90; bankens aktier 2220; nordbanans 428,7 5.! TYSKLAND. At: den preussiska regeringen gör sig beredd på möjligheten af ett krig, inhemtas af I följande cirkulär som nyligen blifvit utfärladt från armebefälet till en mängd preussiska unI derofficerare utom tjenst: ,Vid den farliga vändning, som de politiska förhållanderna nyligen tagit, har Hans Moj:t behagat. förfoga, att gränserna, isynnerhet de vestliga, I pblifva starkt besatte. I följd deraf framställes härtlpmed till eder den förfrågan, om ni, i händelse fiendtI ligheter med en främmande makt skulle utbryta, ir böjd, att såsom underofficer vid eder bataljon el Oo fc SE ti H we få -— KK -—. mm AS Lr 14 AA cc t U åter inträda i armåen. Årfven till några andra unofficerare vid eder bataljon, som under sin tjenstetid utmärkt sig såsom trogna, modiga saldater, har -Isamma fråga blifvit framställd, hvilket likväl så mycket möjligt bör hållas hemligt; och om edra göromål möjligen sådant tillåta, så torde man väl boppas af eder patriotism, att ni hos fältväbeln i... inom 8 dagar förklarar eder beredd till inträde vid hären, hvilket K. M. skall veta belöna genom tlprompt avancemang. Konungen i Preussen skall hafva funnit konungens af Wärtemberg thbrontal vid landsförsamlingens öppnande (hvaruti bland annat yttrades: Vi vilja hvarken vara österrikare eller preussaren etc. se A. B. JM 71) så förnärmande att I ministrarna med möda förmådde öfvertala H. M. tatt afstå från beslutet, att genom preussiska trupt pers inryckande i Wärtemberg skaffa Preussens ,förnärmade ära upprättelse. Preussiska regeringen Istannade vid beslutet att genast återkalla preus-lsiska sändebudet i Stuttgart, och redan den 24 Mars tillkännagaf hr v. Sydow för Wuärtembergska ministeren, att ban var rappelerad från sin post, samt n.ed hela sin legationspersonal genast skulle lemna Stuttgart och Wärtemberg. samt att från denna stund Preussen ansåge all dip!omatisk förbirdelse med Wärtemberg afbruten. Man trodde att följden häraf skulle blifva den Wärtembergska mini I eterens afskedanda Na danuteradac kammara t a n HU