Aftonbladet – 3 april 1850, sida 1

ÖRA MN SVR OURRATe: fe DR S BTOGRTOLI. Enligt rapport från chefen å korvetten Lagerbjelke, daterad Neapel d. 43 Mars, hade korvetten afseglat från Genua d. 4 och ankommit till Neapel d. 42, efter en segling med omvexlande väderlek, ömsom af stiltje och ömsom af storm. I Neapels bamn lågo norska korvetten Örnen, nordamerikanska fregatterne Isdependence och S:t Lawrence samt franska ångfregatten Vauban. Af svenska handelsfartyg funnos ingå. Den 414, eller dagen efter det rapporten var skrifven, ämnade chefen att på öfligt sätt fira H. M. Drottningens höga födelsedag. Korvettens samtlige personal var vid god helsa. —Rapporten från chefen å korvetten Örnen innehåller, att korvetten afseglade från Malta den 42 Febr. och ankom efter en stormig resa till Neapel den 214 s. m. med allt väl om bord; på redden lågo det franska örlogsångfartyget Vauban och amerikanska fregatten S:t Laurenze samt mnorrska skonerten Anna Colbjörnsen,. Hr Eimark lemnade korvetten i Malta för att öfver Sicilien fortsätta sin resa i Italien. I början af Mars ämnade chefen att afsegla till Toulon och Marseille. — Det nya reglementet angående polisens organisation är nu tryckt, och vwvi skole med första lemna publiken del af dess innehåll, hvilket utrymmet likväl icke i dag tillåter. — Vi anse lämpligt att serskildt fästa läsarens uppmärksamhet på den under rubriken Militärafdelning i dagens nummer af detta blad införda, insända granskning af en artikel i krigsvetenskapsakademisns tidskrift, angående organisationen af generalbefäl inom vår armå. För den stora allmänheten kan frågan derom, hnru det med den högre ledningen af armåän styres och ställes, åtminstone i fredstid, anses utgöra ett främmande ämne; men om man betraktar hvilket oändligen vigtigt samhbällselement ligger uti sjelfva det sätt, hvarpå försvarsväsendet och den stora personal, som dertill hörer, betraktas och användes såsom en beståndsdel af den styrande och verkställande makten, så måste äfven alit som innebär något karakteristiskt i afseende på åsigterna derom, ega intresse för hela nationen, och detta i samma mån mera, som krigsmakten är eller göres till ett särskildt stånd under sma egna disciplinärlagar och reglor, i många vigtiga fall skilda från dem som gäkmmför rikets öfriga invånare. Af denna orsak kan man ej heller undgåsswrTista sig vid den tendens, som tyckes framträda i den förutnimnda artikeln i krigsvetenskapsakad:; tidskrift, att mer och mer afvika från den gamla grund:suken i indelningsverket, nemligen att betrakta regemenis-cheferna såsom de der å ena sidan hafva åliggandet att direkt ansvara konungen för regementernas goda skick, och å den andra äfven åt dem öfverlemna: det förtroende som måste förutsättas för ett sådant åliggande, och i stället lemna detta förtroende på hågra få händer, nemligen generalbefälhafvarnes, med förringande af regementschefsplatsernas betydelse. Den insända artikeln synes oss hafva både med författningar och förnuftsskäl på ett upplysande sätt vederlagt hvad krigsvetenskapsakad:s tidskrift i detta afseende innehåller. Bu — Ibland smånyheter och rykten inom tidningslitteraturen finner man i sednaste numret af Skånska Telegrafen i en korrespondensartikel från Stockholm uppgifvet såsom säkert, att kaptenen vid lifbeväringen Rouget de S:t Hermine, som tillika är H. id. Konungens bibliotekarie, skall vara flitig medarbetare i Morgonbladet. Denna uppgift förekommer pnågot oväntad, derföre att kopten Rouget utom sina nys nämnda befatiningar, som visserligen icke äro öfverhopande, jemväl är språklärare vid C:rlberg och adjutant hos öfverståthållaren, såvida han ej nyligen lemnat denna befattning; äfvensom vi ej hört att han någonsin förut befattat sig med politiskt skrifiställeri, SSSK SSE NEN NT ITNE ENSO,