Aftonbladet – 2 april 1850, sida 3

EE BIL rinnig Vr NA TS va AR VR SN som eljest skulle anländt i lördags. (Ö. P-) BLANDADE ÄVNER Angående ;Vesvvii sista utbrott inhebåller ett bref från Jveapel af den 42 Febr. följande, hyari yttras, att det i storartad skönhet och förskräckliga härjningar icke står tillbaka för något annat af detta århundrade, undantagande det af 4822. Det tog denna. gång sin riktning, icke åt framsidan af berget, utan tvärtom, och förorsakade uti Ottajano stor förstöring. Men tyvärr inskränker det sig icke till den trakten, utan. sträcker sig till allt större rymder. Åfvenmenniskolif och svåra skador bar det kostat, icke just bland invånarne i då förhärjade orterna, men iblandnyfikna , fremlingar, Det fruktansvärda utbrottet den9 Febrs hade lockat tusende nyfikna till bergets grannskap och många åsidosatte dervid nödig försigtighet. Ett större antal:fremlingar hade vågat sig för långt på sidan af Salvatore, hvarest den bekanta eremiten har sin boning, och hvarest ingen lava nedströmmade, då plötsligen ett hagel af Javastenar, i följd af ett förayadt och af vinden åt detta håll drifvet utbrott, på dem nedstörtade. tskilliga personer träffades och sårades dödligt... En tysk pianofortefabrikör dog efter 3:ne timmars förlopp innan ännu hjelp kunde bonom bibringas, emedan de fruktansvärda smärtorna icke tilläto att bortföra honom. En engelsman skall blifvit dödad, och en amerikansk marinofficer -har sedermera aflidit på lasarettet. Svårare och lindrigare skador omtalas i stor mängd. Oförsigtighet och förvägenbet voro i de flesta fall orsaken till olyckshändelserna. bergets andra sida emot Bosco och Ottajano var skådespelet fruktansvärdt storartadt; berget syntes i midten vara remnadt; dess innanmäte störtade sig såsom en glödande ström förhärjande ned öfver bergets sidor, intagande en hel mils bredd och tycktes hvarken känna några gränser eller hinder. De herrligaste fält, hus och kyrkor voro inom några få timmar förstörda, och på deras platser syntes endast en glödande stenmassa. I förrgår afton hade denna eldström redan tillryggalagt nära tre fnil från dess utbrott, och man kan icke förutse hvar den skall sluta sitt förhärjande lopp. Intrycket af ett så förskräckligt skådespel mäste blifva outplånligt för hvar och en, som deraf varit åskådare. Man kan tänka sig ett möjligt slut på verlden genom eld, ett remnande af vårt jordklot genom dess inre glöd eller dess förstöring genom den döfvande, allt förkrossande och upplösande makt af det förskräckligaste element; men endast den, som åskådat ett sådant utbrott som nu Vesuvii, kan göra sig en liknande id derom. Himmel och jord bilda ett eldhaf och marken skälfver af bergets inre skakningar, som likna den förfärligaste åska; hemskt ljuder deremellan det fina askregnet och den böljande lavaströmmen, blandadt med brakandet af fallande träd och instörtande murar. Brefskrifvaren säger vidare: Med väl tusen andra nyfikna begaf äfven jag mig i förrgår afton ut till Torre dell Annunziata och vidare öfver Bosco Reale till skådeplatsen för förstöringen. -Oupphörligt korsade sig vagnar på denna trånga väg, hvarest för säkerhet skull talrika patruller och folk med facklor voro placerade, för att uti de trånga, mörka och dåliga hålvägarne förekomma olyckshändelser. Till ökad säkerhet hade de flesta åkande, gående och ridande medfört fscklor, hvilka vid annan tid och på annan ort skulle i sig sjelf: bildat. ett vackert skådespel, men i närheten af det glödande. berget, ehuru detta gjorde kontrasten af mörkret ännu större, syntes nu facklorna blott såsom obetydliga lampor. Stundom tilldrog sig, att på de trångaste ställena af de dessutom dåliga vägarne hela rader af vagnar och de bekanta höga tvåhjulskarricklarna mötte hvarandra, der man omöjligen kunde vika undan. Sönderbrytandet af bjul eller andra delar af vagnarna, fremlingars högljudda missnöje, hvaribland isybnerhet fransmän utmärkte sig, hvilka här voro talrikast, änskönt det äfven funnos ganska många tyskar och engelsmän, kuskarnes. skriande och stormande, de posterade soldaternes och polisbetjenternes stoj, samt damernas ångestrop bildade en den mest döfvande konsert. Hästarne blefvo här och der frånspätida, och vagnarne släpade utom vägen till dess det åter kuade gå framåt för alt ånyo fortsätta tåget. Slutligen kommo vi till förstöringsorten; allt rödare och mera bländande blef skenet af den glödande massan, tills vi kommö till det ställe, hvarest eldströmmen afskar vägen och hade. fortsatt. loppet . vid passen mil längre ned. Den. bildade en kompakt glödande ås, af 435 till 20 fots höjd och en mils bredd, under hvilken det härliga, fruktbara samt af vingårdar och sädesfält beprydda landskapet Var begrafvet. — Kyrkan i den lilla orten S:t Mauro hade samma afton nedstörtat och försvunnit. Af palatset Spinelli uppsköt ännu blott en enda, den sista grundmuren ur eldströramen, för att snart derefter äfven försvinna. De höga almträden, kring hvilka vinrankorna slingrade sig, brunno bredvid strömmen såsom svafvelstickor eller störtade under dess. tyngd tillsammans såsom 1 ort bus. Oberäknelig är den anställda skadan och beklagansvärdt invånarnes öde, som förlorat både hemvist och egendom. En enda förlust fann intet medlidande utan väckte snarare en allmän skadeglädje, etligelcstiltornas präktiga besittning, hvilken var en af de första som greps af eldströmmen och inom