Aftonbladet – 26 mars 1850, sida 2

Militärförfattnings-samlingen för Krigsmakten till Lands. Med anledning af min i Aftonbladet för. .den 13 istlidne Mars intagne, till Kongl. Maj:t ingifne unlerdåniga anhållan, att herr krigsrådet och riddaren Porshergs ; underdånigst gjorda ansökning, att från edaktionen ef Militär-författningssamlingen varda atledigad, icke måtte i nåder bifallas, har nämnde ir krigsråd i Aftonbladet för: den 48 dennes låtit nföra åtskilliga s. k. upplysningar,, hvilka, såsom iels med verkliga förhållandet icke fullt öfverenstämmande, dels missledande, erfordra åtskilliga eriktiganden. Innan jag likväl till dem öfvergår, anser jag mig lock först böra delgifva hvad som, oberäknadt det edan anförda, låg till grund för min underd. anhållan om afsläg på krigsrådet F:s ansökning, att rån redaktionen af militärförfattningssamlingen blifva skilid. Det gifves nemligen förhållanden, då uppburne arfvoden. kunna betraktas såsom förskott, och sådant fall äro åtföljde af såväl lagliga, som moraliska förbindelser. Nu frågas det om penningar, uppburne i och för ett erhållet och till sitt innehåll angifvet uppdrag, icke äro att anse som förskoll, till. dess. uppdraget blifvit fullgjordt? För min del anser jag det åtminstone så vara fallet, och att. således de förmåner, krigsrådet F. tillgodonjutit såsom förordnad redaktör af militärförfattningssamlingen, hafva varit att anse såsom ett förskott, med ty åtföljande såväl laglig, som moralisk. förbindelse för honom, att sagde arbete verkställa och fullborda, och att således dess åstundan, att från arbetet blifva skiljd, stod i strid med de förbindelser, han sig åtagit.. Något som gilver ytterligare stöd åt denna åsigt är kongl. brefvet af den 28 Juli 1837, hveruti ät krigsrådet F: blifvit uppdraget att, emot erhållande af ett bestämdt arfvode. miiitärförfottningssarmlingsarbetet verkställa och utföran; vidare fastställes i förenämnde kongl. bref, hvad krigsrådet i ämnet föreslagit, nemligen, att de ne honom biträdande tjenstemän skola afgifva försäkran om deras afsigt, patt med uppdraget fortfara till den tid, då författningssamlingev blifvit färdig; hvaremot, derest någon af desse skulle brista i-de skyldigheter, som den . honom tilldelade befattning åtfölja, han då uppå anmälan af krigsrådet Forsberg kommer att derifrån entledigas. Härutef tyckes mig den obestridliga slutsats kunna dragas, att krigsrådet F. personligen ägde 2 dubbelt afseende Bestärid förbindelse att med arbetet fortfara, till dess det blefve fullbordadt, och hvarföre jeg i öfverensstämmelse härmed alltid ogillat krigsrådets flere gånger yttrade afsigt, att söka entledigande från förenämnde uppdrag, för hyilket han uppburitså betydliga emolumenter. Hr Forsberg säger, att frågor förefinnas, i hvilka vi hafva skiljaktiga åsigter.. Häruti bar han rätt; en af dem har jag här framdragit. Öfvergåerde till beriktigandet af åtskilliga krigsrådet F:s uppgifter, vill jag, bekant med;hr Forsbergs sceniskt riktiga bemödande, att i det s. k. slutordet af ett anförande inlägga en viss knalleffekt, börja med dess upptagande såsom ingångsspråk. Herr F. säger deruti: Kapten Stiernsvärd är en man, som fordrar rättvisa för sig och hvad han sjelf uträttat. ;Första vilkoret för denna fordran är att vara rättnvis emot andrav. Med anledning häraf får jag förklara, att hvad det angår, att jag fordrar rättvisa, så bar det sin fullkomliga riktighet, och öfverensstämmer i öfrigt med hvad som af hvar och en i ett fritt samhälle bör iakttagas; lyckas man ej på detta sätt, utan bättre på elt annal,så kommer det dock icke att föranleda till något ombyte från min sida af method. Hvad åter angår, att första vilkoret för förenämnde fordran är att vara rättvis mot andra, så gillar jag fullkomligen denna åsigt såsom rättesnöre för hvarje rättskaffens handling, men yttrandet förvandlas till en hädelse i dens mun, som påbjuder detsamma till efterföljd för andra, utan att sjelf rätta sig derefter. Krigerådet F. säger i sin artikel: att jag, så länge uppdraget med militärförfattNirgssamlingen fortfarit, njutit tjenstefrihet från min innehafvande kaptensbeställning vid Södra Skånska infanteriregementet, deremot harhan, Forsberg, nvarit skyldig att tillika förrätte ett träget och ansvarsfullt krigsrådsembete.n Angående min: tjenstefrihet, så hafva följande förhållanden varit krigsrådet fullkomligen bekante, men derföre icke, oaktadt slutordet, af honom blifvit omnämnde, nemligen att jag, som den 4 Oktober 4844 öfvertog, jemte hr krigsrådet, redaktionen af militärförf.sam). under bestämdt vilkor, att årligen från trycket utgifva 20 ark, hvilket ock härutöfver blifvit uppfyldt (dessförinnan var icke något arbetspensum hestämdt), ifrån den 9 Januari 1843 till dem 2 Februari 4846 var, utan åtnjutande af särskild aftöning derföre, förordnad: ledamot och sekreterare uti den kommittt, som utarbetade förslaget till det närvarande infanieriexercisreglementet ; att jag äfvenledes är 1845 deltog uti dåvarsnde truppsammandragning och fällmanöver ifrån Stockholm till Mariefred och åter; slutligen at jag år 4847 bevistade årets mötena i Skåne. Beträffsnde åter tjenstgöringsförbhållanderne för krigsrådet F. förhåller sig dermed sålunda: år 4837 den 28 Juli erhöll hon, som redan segdt är, uppdreg med författningssemiingens utgifvande, och blef på samraa gång förklared tjenstefri, såväl från sin befattning i krigskollegium,