resultat de der samlade elementer skola leda. -I Men hvar och en inser bäfvande, att dessa val innehålla en allvarsam symptom af framtiden -loch hänvisa varnande på de följande årens hiIstoria. Derföre dessa jätteansträngningar af regeringen att förfalska resultatet af valen, och derföre dessa utomordentliga bemödanden af alla partier att komma till seger. Aldrig voro valen af sådan vigt som dessa partiella val af Iden 10 Mars. Frankrike skall dervid sitta tiil doms öfver sig sjelf och dess domslut skall väcka sensation öfver hela Europa. Det demokratiska partiet vill genom dessa val uttala en protest mot Elisees förslafvande politik, mot deportation utan dom, mot upphäfvande af alla revolutionens resultater, mot undervisningslagen, mot tryckfrihetens och associationsrättens tillintetgörande, mot de uppriktiga republikanernas förvisning och fördömande, mot Soulouquedrömmarne i Faabourg IS:t Honor. Skall nu Frankrike ansluta sig till denna protest, eller gifva sitt bifall åt Louis Banapartes retrograda politik och koquetterande med kabinetterna? Sådan är dessa vals betydelse, som hvarje man här känner och hvilkas vigt intet af kontinentens kabinetter kan misskänna. Skall verkligen Europas jord, då den åter beI klädes med vårens grönska, besudias af verldskrigets blod, så skola dessa val utöfva allmänt Unflytande på de allmänna rustningarne. Förberedelserna till denna valstrid hafva -I verkligen något gripaade, ja i vissa fall fasaväckande! Genom den allmänna rösträtten hafva samhällets kla-ser kommit i omedelbar beröring med hvarandra och genom valen råka alla des: olikartade intressen, förhoppningar -loch önskringar i konflikt. Den simplaste blusman lägger sin voteringssedel i valurnan med amma frots, som den parfymerade legitimisten. Den ringaste majoritet, som en klass af samhället dervid erhåller, kan utöfva inflytande på Frankrikes, ja på verldens öden. Det finnes ingen själ, från den smutsigaste egennytta till den renaste menniskokärlek, från det krassaste proceateri till den vildaste kommunism, från den stelaste guvernementalism till t)den värsta anarki, från den stoltaste ärezirighet Itill den mest krypande servilism, som icke utöfvar inflytande på valen; alla dessa själar stå -Iliksom spöken sammanpackade omkring valurnan. Alla passioner äro uppväckta; de striliIgaste makter strida om företrädet. Det fias v Pc fn mm 1 IV Rene. fu sr lt tom 2 I ov ee RR PA inga barrikader vid dessa val; men hvart och ett af dem är en slagtning. i I Paris äro egentligen blott tvenne kandiI datlistor, som kunna komma i fråga, nemligen å IUnion tectorales och den socialistiska valelkommittens. Den första innehåller, som bey kant, La Hitte, Bonjean och F. Foy; den sedsnare Fiotte, Carnot och Vidal. Hvilka ytter,I ligheter representera icke dessa namn, hvilken Joerhörd afgrund ligger icke mellan dem, en afgrund som endast kunde fyllas genom liken efter ett inbördes krig, i fall icke den allmänna rösträttens voteringssedlar skulle be täcka den. Huru många olika partier måste icke förena sig på begge sidor för att åstadIl komma dessa listor? På ena sidan stå legitimisterna, orleaniI I sterna, bonapartisterna, kapitalisterna och des-Isas betjenter; på andra sidan alla fraktioner bland socialisterna och de moderata, ehuru uppIriktiga republikanerna. Måhända äro på denna sednare sidan ännu större motsatser förenade än på den förstnämnda. Naturligtvis äro namnen på båda listorna endast föremål för en transaktion och kunna Iså vida ingalunda helt och hållet tillfredsställa. lHvad de partier beträffar, som förenat sig i lUnion lectorale, så bar hvarje af dem något att anmärka mot den definitiva listan. Synnerligast missnöjde äro legitimisterne, som icke fått fram någondera af sina kandidater: dArIbouville och Chabrol-Chameane. Gazelte del j Fränce, som redan förut stod i opposition mot Union lectorale, beklagar bittert att legitimiIsterna, genom att ansluta sig till Uaioa, gått i en fälla. Åssemble; Nationale, den röda reaktionens organ, ser sig nödsakad att rekommendera br Bonjean, hvilken den förkättrat såsom socialist; och le Napoldgon, som förklarat att han endast ämnade understödja sina trenne kandidater, saknar en af dem, Arrighi de Padoue, på listan. An större är bland den socialistiskt-demokratiska kommitteens anhängare missnöjet med dess kandidater. Naturligtvis kunna icke Proudhons vänner med välbehag på listan se Lonis Biancs sufflör Vidal; kommunisterne äro icke särdeles nöjde med Carnot och Nationals parti baxnar öfvår Flotte.n TYSKLAND. Schlesische Zeitung meddelar den traktat som den 27 Februari blifvit afslutad mellan d2 tre konungarikena Bäjern, Sachsen och! Witrtemberg. Den lyder som följer: : I betraktande af att den :evision af tyska för-. bundsförfattningen, hvartill utsist gafs genom förbundsbesluten af den 59 Mars och den 7 April 1848, är af största behof påkallid, men, att det icke lyckats komma öfverens med den, för sådant ändamål -ammaskallade nationalför samlingen om en ny författning, och då äfven de sednaare mellan flera tyska regeri gar förde unlj derbandlingar icke lyckats tillvägabringa ett! utka-t till en författning, hvarom al:a förbunds-; medlemmarne kunde förena sig, så hafva de kungliga regeringarna af Bäjern, Sachsen ochlif Wärtemberg ansett för en pligt, så väl mott deras eget land, !som mot det gemensamma fäb derneslandet, att förena sig om ett förslag tilll? utförande af ofvannämnde förbunds beslut. Såsom en följd deraf hafva undertecknade,. denna dag sammanträdt och, på grundvalea afl. de mellan våra höga regeringar förde förtroliga förhandlingar, och under förbehål af des-Je sas samtycke, kommit öfverens om följande ar-)! tiklar. som ttoära innahållat af 04 er LL oo IK ; j ( s