Aftonbladet – 18 mars 1850, sida 1

Vi gå nu att för läsaren presentera den tredje af vännerna, äfven en medelålders man, liten, torr och. mager. Han hette Olof Kexell och är i vår svenska litteraturhistoria känd såsom författare till Kapten Puff, Bergslagsfröken, m. fl. andra dustiga och qvicka stycken. Efter Hallman talar om inkomstkällav, yttrade han, så vill jag säga er, mina bröder, att jag just nu håller på att gräfva mig en ny sådan . ... eller, rättare — jag har redan gräft den. Aterstår nu blott. att veta om. Hans Majestät, rikets och teaterns styresman, behagar sänka en nådens och bifallets solblick ned i djupet af den ännu torra gropen, så att en frisk och lifgifvande åder måtte uppspringa derutur; i annat fall går det med den, som med många andra gropar af det slaget: de fyllas först med förbiseendets torra löf, sedan med glömskäns isiga snö, den ingen skimrande vattenstråle någonsin mer vågar genombryta. Tusan fan!, ropade Hallman, hvad Kexell ir poetiskt stämd i afton! Det faller mig in, att ban har sitt opus i fickan och brinner af otålighet att låta oss höra det. Träffadi!,. ropade Kexell och småspottade, såsom han alltid brukade då han var upprymd. nJag har verkligen min nya komedi med, mig, och skulle gerna vila inhemta ert omdöme öfver den.x Bellman, som nu mera vändi sig ifrån den vackra utsigten; hvari han nyss var så fördjupad, egnade, under de sista sekunderna en lifligae uppmärksamhet åt samtalet. Då ban hörde nämnas ett nytt opus af vännen Kexell, utbrast han häftigt: Ingenting är lättare, mina bröder, än att få höra och bedöma Olles nya snillefoster, utan utt derföre behöfva dröja här på öppna torget i regn och blåst. Ha vi icke källaren på näsan — jag må säga? — Fort in med er, gubbar! — Vi taga oss en mugg öl, ett glas pontack, en glögg, eller hvad ni behagar.n Det är jag med om! ropade Hallman och Kexell på en gång och liksom med en mun. Bellman, som trädde förut trappstegen uppföre, hvilka ledde till Kastenhbofskällarens för