it anbud om 6,000 pund sterling för 42 konserter England, om 4,200 pund för en konsert vid den tora industriexpositionen i London 4851, samt om onserter vid Ryska hofvet, der man bjudit mer än jubbelt (?) af hvad henne blifvit lofvadt i GK a (P. T.) SÅ — FÖR BOTANISTER OCH ÖRTSAMLARE. Vid edovisningen öfver franska vetenskapsakademiens örhandlingar berättades icke längesedan att den för in konst att mumisera så berömde mr Gannal, i Paris, äfven begynt mumisera vexter för herbarier, ned så fullkomligt bibehållna färger på blommor och blad, att man misstänkte dem vara upphbjelpta fteråt med penseln, och icke tillhöra den torkade vexten ursprungligen. Gannal har nu skingrat dyika gissningar; han har offentliggjort sitt förfarande och derigenom satt hvar och en botanist i tillfälle Itt åt sina samlingar gifva lika fullkomlighet. Vexterna befrias först från yttre fuktighet, t. ex. if regn och dagg, medelst inläggning, för 24 timmar, mellan sugpspper eller gråpapper. Fö!jande dagen inläggas de i annat sugpapper, väl orkadt, och sedan i en särskild torkningsapparat. Denne är ett eylindriskt kopparkärl, med ettlufttätt ock, hvilket har en krantapp, hvars fria ända äfven ir gängad. Kärlets höjd är 5 decimeter (5. 0,3368 ot) och dess tvärmått 6 decimeter; en packe med 100 exemplar rymmes deri ledigt och lemnar plats indå på alla 4 sidorna om sig. När packen är inlagd, lägces på de lediga platserna, 4 kilogrammer 4. 2,35427 FE) osläckt kalk, locket påsättes, hela kärlet ställes i en balja med kokhett vatten, och lockets krantapp förenas med en liten luftpump, som hålles i rörelse till dess att luften är utpumpad. Någon ytterlig noggrannhet i afseende på lufttomhet erfordras icke; men i stället upprepas pumpningen två eller tre gånger, under de följande 42 timmarne. Efter ytterligare 42 till 48 timmar kan apparaten öppnas; örterna äro då fullständigt torkade, men det oaktadt äga blad och blommor hela sin fårgprakt och glans oförändradt i bebåll). — ELEKTRISK TELEGRAFI, UTAN ELEKTROKEMISKA STAPLAR. Enligt en till franska Vetenskapsakademien ingifven berättelse af Leverrier och Dujardin bar den af franska styrelsen tillsatta kommitte för de allmänna elektriska telegraferna försökt att till telegrafi använda magnetelektriciteten, i stället för kontsktselektriciteten. Till försöken förenades de redan befintliga telegraftrådarne mellan Paris och Lille, så att de, från Paris till Lille och tillbaka igen till Paris, bildade en oafbruten ledning om 440 lieues (58!,, svensk mil). I stället för stapel begagnades en magnetoelektrisk machin, försedd med en hästskomagnet, som var sammansatt af sju magnetiserade stålskifvor, och förmådde bära omkring 45 kilogrammer (35 ,, T). När ett bredvid densamma stående, men annars isoleradt elektrografiskt tryckeri förenades med den genom ledningstråden, kom det genast i verksamhet, och aftryckte 82 bokstäfver i minuten. Försöken anställdes uti inrikesministerns botell, der den elektriska telegraferingen vanligen skett, men förut allenast med tillbjelp af elektrokemiska staplar. Då magnetelektriciteten alltid är i ordning, vid blotta omsvängningen af en vef, och icke fordrar annan utgift än rentan på anläggningskapitalet, i stället för att de elektrokemiska apparaterna fordra åtgång af syror och zink, jemte tillsyn öfver deras verksamhet, så tager man för gifvet, att den förra kommer hädanefter i uteslutande bruk vid den elektriska telegrafien. o— AÅNTEDILUVIANSK PANORAMA, eller UTSIGTER I URVERLDEN, är ett skådespel af högst egen art, som nyligen begynt gifvas i Wien, af professor Unger vid universitetet derstädes, och i London af Royal Polytechnic Institution samt -Colosseufm. Dels genom samma tillställningar som vid en panorama eller diorama, dels genom så kallade dissolving views, får man der i naturlig storlek betrakta landskaper från de olika urverld:perioderna, med den tidens besynnerliga skogar af jettelika ormbunkar, grässlag och palmer, samt lifvade af de ofsntliga ödlor, mastodonter och andra till större delen jettelika vidunder, som på samma tid utgjorde den djuriska naturen. Öfvergångarne mellan de efter hvarandra följande nyskåpelserna utmärkas af vulkaniska utbrott, stormar oc! öfversvämningar. Vid både scener, och entreakter har man troget följt de geologiska forskningarpes resultater. En utsigt i nuvarande verldsperiod slutar skådespelet. Fransmännen hafva först nu begynt fästa uppmärksamhet på denna uråldriga nyhet, och äro som bäst sysselsatta med att införa den på sina konstteatrar. , — FRIHETSTRÄDEN i Paris voro 564 till antalet; de hafva blifvit nedhuggna alla med undantag af 37, hvariblsnd ett planteradt 4793. e — Man har hört omtalas, säger en engelsk tidning, en mängd stor-akrobater, eqvilibrister och jonglörer som förvånat verlden med sina saltomortaler, men ingen af dem uppgår mot H. Maj:ts äldste sons debut. Straxt vid sitt inträde på lifvets skådebana tog han ett väldigt luftsprång och befann sig furste af Wales, bertig af Cornwall och Rothsay, earl af Chester, Garric och Dublin, baronet af Genfrew samt ståthållare i Skottland. — JERNVÄGARNE I ENGLAND. Antalet passagerare, hvilka under året 4849 begagnat Storbritanniens jernvägar, belöper sig till nära 58 millioner, deraf 31 millioner på sista halfåret. Af hela detta antel hafva endast 9 personer omkommit utan eget förvållande och 42 genom oförsigtighet. Vid dessa jernvägar äro anställda 53,090 personer med aflöning. Vid nu under verk varande banorna användas ej mindre än 200,000 arbetare. : — I ett kloster i Levanten lärer finnas en munk som är 35 år och ännu aldrig sett någon qvinna. — EN mise run. En irländare hörde omtalas en väns död: Jag har så många gånger hört bans död berättas, att jeg nu icke tror det förrän jag får höra det af hans egen mun, sade: Pad. — En persisk skolmästare gick ut med sina disciplar för att bedja för regm. En fremling mötte dem och frågade hvart de skulle gå; skolmästaren sade bonom förhållandet och tillade att ban hoppades att den allrahögste skulle höra små barnens bön. Om så vore, genmälte den andre, så fruktar jag att inga skolmästare funnes till i verlden. ) Ihågkommer man det för flera år sedan af Hähnefelder uppgifna mumiseringssätt för vexter (genom inneslutning i täppta kärl, som tömas från fuktighet medelst tillika insatt smält saltsyrad kalk, och från syre genom insatt svafvelbundet jern) så finner man att Gannals förfarande har samma grund, men är enklare. För de örtsamlare som vistas aflägset från apotek och färgerier, eller andra ställen der osläckt kalk fås till köps, torde kunna erioras att man kan lätt bränna sidan sjelf, af