Aftonbladet – 16 mars 1850, sida 2

Ipecher mellan sjelfva telegrafbyråern2, 500 för lbref. Det sistnämnda slaget af telegrafiska med-; Isteren att derom göra framställning; men enligt betänkandet skall dermed tillgå så, att böter. Uti Chatillon har en imperialistisk demonstration ägt rum. Från Pesth berättas i en fransk tidning, att sjelfva Guizots skrift De la dEmoecratic en France, icke kunnat finna nåd inför den stränge Haynau, utan blifvit konfiskerad och upptagen på de förbjudna böckernas index. Enligt en statistisk beräkning finnas i Frankrike för närvarande 18.081 praktiserande läkare och 5371 apotekare. År 1849 har visat, heter det i en statistisk tidningsartikel, att framåtskridande i industri och handel icke är oförenligt med den republikanska styrelseformen, såsom visst folk vilja påstå. I Rouens hamn har till exempel under år 1849 inlupit 1972 fartyg, d. v. s. 277 mer än år 1848. I Havre har handeln under år 1849 varit lifligare och lyckligare än någonsin 0. sS. V. ELEETRISKA TELEGRAFERNA. Bland de officiella framställningarne hos Nationalrepresentationen omnämndes i thorsdagsnumret inrikesministerns den 1 i denna månad föreslagna lagbestämmelser för elektriska telegrafernas begagnande af enskilda personer. Detta lagförslag erbjuder väl en så ringa andel som möjligt i det hittills åt styrelsen förbehållna ronopolet af den telegrafiska korrespondensen; men det är i alla fall det första steget i samma decentraliserande riktning, som telegrafien länge innehaft inom England och Nordamerika; och man inser lätt att det icke kommer att stadna dervid. I synnerhet blir detta klart, när man granskar det betänkande, bvarpå inrikesministerns förslag hvilar. Detta betänkande är afgifvet af h:r Breguet jeune och Victor de Sere (den förre statstelegrafernas konstruktör och ledamot af Bureau des Longitudes, den sednare chef för telegrafien på Nordbanan) och öppnar så märkvärdiga utsigter för det nya kommunikationsmedlets verkningar inom hela den civiliserade verlden, att några utdrag af detsamma, hvilka här nedan följa, möjligen torde -tillvinna sig den allmännare uppmärksamhet, som de onekligen förtjena. De elektriska telegraflinier, som radan äro färdiga, sammanbinda Paris med Amiens, Arras, Lille, Calais och Valerciennes, samt Paris och Rouen, och öfverföra dagligen 6. 25 000 eller 150 000 ord, emedan de 6 gånger upprepa samma underrättelser i de olika korrespondentorterna. Under loppet af innevarande år kommer det telegrafiska nätet att utbreda sig ytterligare till Douai, Däönkirken, Boulogne, Orleans, Blois, Tours, Bourges, Chateauroux, Chalons sur Marne, Versailles, Havre och Dieppe, således till 18. provinsstäder, hvaribland åtminstone 10 äro af betydenhet. Men 10 år sednare, år 1860, beräknas att öfver 300 städer skola vara innefattade inom det elektrotelegrafiska nätet och ledningstrådarna, i stället för att som nu vara enkla, bafva blifvit tredubblade samt kunna öfverföra 2562 500 ord på dygnet. För närvarande kunna de befintliga telegraferna meddela 3000 depecher; hvaraf hälften; eller 1500 bref för enskildas räkning, 500 de-; statens hemliga korrespondens samt, 500 vex.l-, delanden nämnes likväl icke uti inrikesministerns förslag, emedan det tillhör finansminiremittenten inlemnear till telegrafbyrån i sin ort ett officiellt depositionsbevis öfver det belopp, som han vill remittera, jemte avis till mottagaren, och att denne, så snart hans identitet är känd eller bevisad för te!egrafbyrån i. hans ort, får af den ett motsvarande bevis,! som af staten inlöses för beloppet, med afdrag! af 2 proc. i porto och del eredere. På detta vis blir det möjligt att inom några minuter löfversända huru stora penningebelopp som helst, från landets ena ända till den andra, utan minIsta äfventyr för remissens riktiga framkomst. Man har redan elektrotelegrafiska tryckapIparater, som aftrycka 30 bokstäfver i minuten, och hoppas att framdeles bringa produkten till 100 bokstäfver i minuten. Samma aftryck Ikan ske på samma tid, af huru många dylika tryckapparater som helst: och då sådana appaIter komma att uppställas i alla de förnämsta provinsstäderna, så är meningen att i Paris utIgifva ett officielt blad, hvilket samtidigt tryckes der och i alla departementernes hufvudIstäder, samt, i mån som telegrafnätet hinner! j utbreda sig, i de flesta andra städer, eller slutligen i tillsammans 300 städer på samma gång. Hvar tryckapparat lemnar likväl icke mer län 1 exemplar, men dess innehåll kan på stället mångdubblas, antingen genom införandet i .Jen annan tidning der, eller genom omedelbar . — 5 .reproduktion medelst .stentryck. I omvänd ordning kunna landsortsstäderna trycka sina nyheter i Paris. Betänkandet slutar med följande beräkning: Öfver antagliga förbättringar i elektriska teti 1 a NN legrafien och dess sannolika inflytande på sederna och vanorna. Vi hafva till en början stadnat inom gränsorna af en fyraårig erfarenhet, och antagit endast 20 signaler i minuten, samt förutsalt allenast 100 bokstäfver i elektriskt tryck vid 1860 års början. Vi tillåta oss nu att undersöka huru stor skyndsamheten ytterligare skulle kunna blifva. j vElektriska telegrafiens skyndsamhet kan icke få öfverskrida en viss gräns, om ögat skall kunna urskilja signalerna och handen att anteckna dem. Men dessa hinder äro till en del undanröjda medelst det elektriska trycket. En telegraf, som trycker 200 bokstäfver eller 40 ord i minuten, lemnar 2400 ord i timmen, d. v. s. mer, än någon skulle kunna skrifva på samma tid. En telegraf, som i minuten trycker 300 bokstäfver eller 60 ord, ger 3600