Af hvad tit. Hellbom må tänka eller yttra om mig kan jag visserligen ej finna mig särdeles sårad, och för hvar och en, som haft tillfälle närmare lära känna mannen, hoppas jag hvarje försvar mot hans äreröriga beskyllningar vara öfverflödigt; men för att freda mitt anseende inför en större allmänhet, uti hvars opinion Hellbom sökt nedsätta min heder, nödgas jag anhålla om införandet i tit. tidning af denna förklaring: r 1847 var jag nog olycklig att göra bekantskap med guldoch silfverarbetaren H. O. Hellbom, som då öfvertalade mig att lemna honom förlag för bedrifvande af hans yrke, som han förespeglade mig ganska vinstgifvande. Snar! erfor jag dock, att hvad jag i detta fall utbetalade, sent eller aldrig skulle mig återbetalas; men före denna upptäckt af Hellboms mindre pålitlighet i affirer, hade jag redan försträckt honom en betydlig summa dels i kontant förskott och dels genom borgen för lån, som han på andra håll uppbringade. Sålunda, i stället för att. som Hellbom föreger, vara honom något skyldig, då han i Juni månad förlidet år — troligen vid samma tid som han, genom den till poliskammaren uppsände skrifvesen förband sig återställa Kumlins revers — isafann sig hos mig med nu omtvistade revers af Kumlin å 300 rdr bko, egde jag då af Hellbom fordran enligt en revers, utgifven den 8 Mars 1849 och ställd till mig eller ordres i bko rdr 850. samt dessutom 3:ae reverser, utgifne af Hellbom och ställda till sedelhafvaren med min borgen, och af mig inlösta, hvardera å 200 rdr bkO . ss so cs ss so so so so ev 0 600. Således en summa tillsammans af bko rdr 1450. Hellbom föreslog då mig, för att undvika redan af mig å honom utverkad lagsökning, att lemna mig en ny revers å 300 rdr bko, och som säkerhet derför den af arrendatorn Kumlin utgifne, mig föreviste reversen mot återfående af 2:ne utaf de här ofvan omnämnde reverserna å 200 rdr bko hvardera, hvilket anbud jag ock antog. Visserligen förlorade jag derigenom 400 rdr bko; men jag ansåg den rtevers Hellbom vid detta tillfälle den 46 Juni 4849 utgaf å 300 rdr bko, genom derå tecknade och åtföljande hypotek af tit. Kumlins revers, säkrare än de andra båda, utan borgen eller någon säkerhet; och kunde ej eller då föreställa mig annat än att Hellbom lemnat hr Kumlin valuta för den revers af honom, han nu innehade och lemnade mig såsom hypotek för sin egen. Att så förhåller sig, och att guldsmeden Hellbom verkligen för egen skuld hypotiserat ofvannämnde Kumlins revers, synes af hosföljende bevis (Bilaga M 1) utaf en af de personer, hvilka såsom vittnen underskrefvo Hellboms till mig vid tillfället utfärdade revers, Härutaf torde hvar och en lätt firna huru otillbörlig och oanständig den beskyllning är, som Hellbom söker insinuera, då han yttrar att jag behöll båda skuldsedlarna, utan att lemna honom en enda skilling i valuta. Ytterligare säger sig Hellbom hafva i slutet af sistl. Juni månad instämt mig till kämnersrätten med yrkande att jag måtte å!äggas återställa horom hans revers med ätföljande hypoteket. Sannt är visserligen att Hellbom vid nämnde tid uttog stöämning å mig, men denna rättegång rörde ej på minsta sätt den oftanämnde reversen, utan, som synes af bifogade bevis (Bilaga Az: 2), en af Hellbom föregifven och äfven i hans replik cmnämnd skuldfordran å 386 rdr rgds, uppkommen derigenom, att jag af honom erhållit åtskillige guldoch silfverpjeser i afräkning å förlagsräntan. Om denne yrkade fordran, hvarom rättegång ännu är anhängig vid rådhusrätten, äfven skulle kunna tilldömmas Hellbom — blefve ju följden endast den, att desse 386 rår rgds skulle afgå min närvarande fordran hos Hellbom enligt reversen af den 8 Mars 1849 rdr bko . . 850: — enligt reversen af d. ö Mers 1849, å 200 rdr, hvarå är afbetalt 33 rdr 46 sk. . 4166: 32. och enligt reversen af den 46 Juni 4849 3009: — Bko rdr 4316: 32. Och å nämnde reverser afskrifvas, utan att jeg rimligen kan åläggas återställa reverserne med thy åtföljande hypotek, förr än de blifva tillfullo af H:llbom inlösta. Sådant är i savning förhållandet, och torde såväl häraf, som af Hellboms tvätalan uti poliskammaren den 3 sist. Decemher, införd i Az 285 af Aftorbladet, hvar och en lätt kunna bedöma halten af hans förnärmande beskyllningar mot mig, för att derigenom söka bemantla sitt eget beteende mot arrendatorn Kumlin. Bilaga M 1. På begäran af hr Fred. Greijmer, får jag bärmed till intyg lemna: att hr guldsmeden H. O. Hellbom hos hr Greijmer hypotiserat en af landtbrukaren Kumlin utgifven skuldsede! å Trehundrade riksd:r banko, för skuld hvarföre Hellbom till hr Greijmer häftar. Stockholm den 31 Januari 1850 P. N. Rydell. Handlande. Bilaga M 2. Att guldoch silfverarbetaren H. O. Hellbom den 28 sistl. Juni hos rätten uttagit stämning å bokhållsren Fr. Greijmer, med påstående om utbekorsmande af ett belopp stort Trehundrade-åttatio-sex riksdaler riksgäldssedlar varder härmed på begären intygadt. Stockholms kämnersrätts registratorskontor den 9 Juli 1849. Ex officio G. Samuelsson. Nisshytle bruk den 48 Februari 4850. F. Greijmer. Bruksbokhållare. LANDSOCRTS-NYHETER:. —— Upv:ala den 142 Mars. H. M. Konungen. DD.