Aftonbladet – 13 mars 1850, sida 3

— M— LL Ä (Insändt.) Till Redaktionen af Aftonbladet! En insändare har lyckats i lördagens Aftonb!ad insnyga några rader, deruti han säger att hr generaltulldirektören skall hålla på att gifva inspektorsbefattniogen vid Skants tull åt en slottskanslibetjent och tillägger den förnumstiga reflexionen, att det ostridigt synes qvarstå såsom förundransvärdt om en sådan man kan komma i fråga framför sökande med vida större meriter. Nu finnes bland de sökande ingen slottskanslibetjent, men jag, fom söker befattningen och sedan sistlidet år är tillförordnad tullinspektor vid Skants tull, har för några år sedan varit exekutionsbetjent vid öfverståthållareembetets kansli och måste derföre antaga att insändaren åsyftat mig. Jag söker tjensten utan pretention att någon lagligen mera berättigad skall prejudiceras, men med fast förtröstan, att rättvisa skall ske äfven mig. Så vidt insändaren med ,vida större meriter, afser endast tjensteår, har han byggt sitt resonement på ett falskt antagande, när fråga är om en så be skaffad plats, ty vid utnämnivgar af denna art bör äfven tagas i betraktande huru de sökande äro moraliskt, fysiskt och ekonomiskt qvalificerade att kunua rättrådigt, vaksamt och driftigt sköta den fatiganta och föga lönande tjensten. Emellertid torde frågan om vida större eller mindre meriter svårligen kunna afgöras genom anonyma insinuationer i tidningarne, och förutsatt att ins. deruti instämde med mig, öfverlemnar jag den saken åt vederbörande embetsmyndighet att bedömma. Det är egentligen en i insändarens uppsatts innefattad, visserligen indirekt, men dock ganska tydlig insinuation som bör bemötas — den nemli,en att en medborgare, som tilläfventyrs genom låg börd. fattigdom, bristande kunskaper eller dylikt sett sig nödsakad att vid utträdet i verlden söka anställning på en underordnad plats, derigenom skall försutit sin rätt att blifva använd i en något högre tjenstbefattping, ban må nu genom sedermera förvärfvade insigter, hedrande uppförande och pålitlig duglighet hafva visat en än så god qvahfikation. Insändarea har genom denna insinuation försåtlijen angripit icke sllenast mig, utan också alla de medborgare, som icke födas under så lyckliga omständigheter att de kunna med fädernes resurser köpa sig fram i verlden, utan måste genom eget arbete bana sig väg. Och likväl har man mångfalldiga exempel på män, som börjat i en ännu lägre samhällsställning, än en exekutionsbetjents, och sedan visat sig dugliga för vida bögre platser än en tullnspektors ! En slo tskanslibetjent, som uppfyllt sina pligter, måste hafva så god rätt till medborgerlig aktning, som hvarje annan rättskaffens menniska, och om han lämnar denna befattning med goda vitsord, såsom jag gjort, och med goda vitsord förvaltar andra tjensteuppdrag, samt derigenom försöker arbeta sig till kompetens att söka befordran till en viss tienst, så måste hen arses dertill minst lika lämplig, som de, hvilka, söka reträtt tili na tjenst, sedan de genom oklob s si sig 1