Aftonbladet – 12 mars 1850, sida 1

(3 oo 6 05 kommer snart att börja sin fart emellan MALMÖ och KÖPENHAMN, hvarom närmare tillkännagifvande skall bli lemnadt. lirån London till stockholm är sjölägenhet med Skonerten PETTER, förd af Kapten G. Sjöström, som i slutet af April månad från försträmnde plats afseglar. Stockholm den 9 Mars 1850 i ENDRE ISS EON Or TSE TEATER DETTE SRA 1 UTRIKES. nn På f. m, ankom endast Köpenhamnsposten för sistl. tisdag. Vi meddela derutur de ut-! ländska nyheterna. Först på eft. m. kl..2 tillhandakommo oss ; de utländska tidningarne, med den sent ankomna Hamburgerposten. Det vigtigaste af deras innehåll finnes i korthet angilvet i Postskriptum. Underrättelserna gå från Hamburg till och med den 5. Paris den 3, London den : 1, Berlin den 4 och Köln den 3 dennes. DANMARK. : I Fedrelandet, berättas, men utan uppzift af källan (kanske just derföre så mycket mera l: trovärdigt), att ryska regeringen sändt sitt sändebud i Stuttgart furst Gorszakoff till för4 bundskommissioner i Frankfurt med förklaring, att hans förbivande der kommer att bero af,l: att danska sändebudet hr van Bälow erkänsves såsom fullmäktig för Holstein och Lauenburg, samt alt vapenstilleståndet af den 10 Juli sisti. år nöjaktigt uppfylles i alla dess ord och punk1 ter. j Folkthingets debatt om skattejemkningen l: (Hartkornets vdjevning) synes vara af stort in! tresse. Frågan, om den privilegierade jorden i har rätt till ersättning eller denna ersättning! blott bör anses som en billighetssak, och hvil-4 ket naturligtvis bestämmer sättet för utföran-! det af förändringen, har med stor skicklighet i diskuterats å begge sidor. C s ! Landsthingets adress till konungen war af I t ft 1 förmannen aflemnad. FRANKRIKE. I Paris gick den 28 Febr. ett naturligtvis föga sannolikt och föga trodt rykte, att presidenten ämnade nedlägga sin värdighet. De utländska angelägenbeterna, i synnerhet de schweiziska, voro ännu föremål lör allmänhetens uppmärksambet. Man ville veta att presidenten Bonaparte i denna sak var oense; med sitt kabinett, och ran finner äfven tem-l, ligen olika notiser derom i de halfoffciella tid-, ningarne. Monitören och Patrie innehålla enl; mycket fredlig artikel, som utgår från mini-, steren; Constitulionnel -deremot en mera krigisk, som anses vara kommen från presidenten sjelf. l Constitutionnel tager ifrigt Edsförbundets, parti och säger att äfven Österrike gjort rättvisa åt det loyala nit, hvarmed Edsförbundet t uppfyllt grannstaternas fordringar (genom att j förvisa största delen af de flyktingar, som un-1 derhöllo oro och gäsning); men förebrår Preus, sen att vilja uppfriska sina gamla fordringar, på furstendömet Neufchåtel. Den 28 Februari företog nationalförsamlingen , första behandlingen af ett lagförslag angående l. jernvägen mellan Paris och Lyon. Regerin-, gens förslag går derpå ut att öfverlemna denna s jernväg till ett bolag, hvaremot det från an-; dra håll. fordras, än att staten skall öfvertaga jr der för egen räkning, än att öfverlemna denlf åt tvenne bolag. En mängd amendementer hafva blifvit före-, slagna och man trodde att diskussionen derom f skulle blifva långvarig. Vietor Lefranc talade mot förslaget; ty om man öfverlemnade denna jernvägslinie till ett f bolag och detta blefve detsamma, som redan egde norra linien och var starkt intresseradt il, den vestliga (bärmed syftades på Rothschild),!a så skulle detta bolag snart komma att inkräktajp alla Frankrikes hbufvudliaier. Talaren villel, hellre att regeringen skulle upptaga ett lån. lg Benjamin Delessert talade för förslaget, men , skördade så liten uppwärksamhet, att ordföranden såg sig nödsakad att uppskjuta diskussionens fortsättning till följande dagen. Cassa! interpeilerade finansministern om förnärmande af brefhemligheten; han anförde några fakta, af hvilka han trodde sig kunna sluta !gq att.man på posten brutit flera bref till honom jy och andra folkrepresentanter. 8 Finansministern A. Fould svarade att det varlj lörsta gången som han hört talas om något sålant faktum. Han lofvade noggran undersökNing. k Förslaget om banker för hederslån (Binques S le pråts dbonneur) möter nästan inga sympavier, utom hos Patrie och några andra half-!k pffciella blad. Pp Ytterstå venstern ser deri ett försök af pre-! ph koncession åt socialismen och äro icke långt från att förklara fäderneslandet i fara, i fall tt sådant förslag skulle verkställas. Isynneret legitimistiska blad tala hånande om sotalisme impårialisten, 0. s. V. Bergpartiets manifest till franska folket i anedning af de förestående valen sammanfattar i n energisk form det republikanska partiets! y; nklagelser mot regeringen, som lagt tunga and på folkets väsendtligaste frihet, som ickelr ar verkställt något af hvad konstitutionen har ni fvat till förbättrande af massornas tillstånd, ch som icke haft mod att träda någon socialfö åga under ögonen utan endast dekreteratop ländets odödlighet: Ö Vidare anklagas regeringen, att i sin utländ3; ka politik hafva förrådt Frankrikes ära, ochl. ske en gång vakat öfver dess säkerhet nu, då iheteas arffiende, efter att hafva underkufvatibl: alien, Ungern och Tyskland, antingen sjelflre. ler genom sina. vasaller, botar Schweiz och löst ndast är skild fråa Frankrike genom tre na-lde oners grafvar. sel Manifestet uppmanar det franska folket att enom sitt kraftigaste värn, den allmänna röstitten. som gör hvarje våld, hvarie uppror!sul st