Aftonbladet – 9 mars 1850, sida 2

. (Insänd: Föredrag i Konstnärsgillet den 20 Febr. af filos. mag. Axel Dahlström. Det var en tid, ci lingesen förgången, En tid af sångarlif i nordanskog; Wallin satt än i ilara solnedgången Och underbart på Davidsharpan slog; Ån diktade Franzen den varma sången, En ängel, som än sörjde djupt, än nera ch Geijer sjöng, med siarblicken rikta . I Urdarbrunnens djup, en sång i Wallhall diktad, Och skalderne, de två, som glömskans höger, Förjagat från Sxmunders rika skatt, Och tolkat alit hvad Saga skönast äger Af minnen från vår fornti tjernenatt — I bokars skugga än sjing Ocehtenschläger, Tegnår en trast i furuskogen cart, O det var lif och fröjd och ed och sni Och glan: och i Men — talet vixer af de store döden; Vår tid en riklig gärd åt minnet gaf; Och vårEParnass står härjad nu och öde Sen vid dess fot sig lugnat dödens haf. i deras konat