Aftonbladet – 8 mars 1850, sida 2

och 1 manglaldiga lormer, och det skuile Dbehöflvas) stort utrymme att uppräkna de väderqvarnar, lador ) och uthus m. m,, som blifvit mer och mindre förstörda eller alldeles kullblåsta; de i uthusen befintliga kreaturen kunde ofta endast med möda räddas, endast vid Sigters i Hafdhem (enligt hvad hittills veterligt blifvit) hafva fårkreatur blifvit krossade under en nedramlad husgafvel. TI vissa trakter hafva de snöhöljda vägarna varit liksom granbeströdda, i följd af den myckna barr, som stormen afslitit från granar och tallar. På många ställen hafva stora träd blifvit afbräckta och bortslungade flera hundrade alnar. På ett och annat ställe hafva väderqvarnar 0ofrivilligt af stormen satts i gång och börjat mala; med mera dylikt. Om Fröjel kyrka berättas det, att dess tak skall vara så godt som rensopadt från tegel. Om Stenkyrka kyrka skrifver en korrespondent, att en del af brädbeklädnaden på tornet samma qväll med förfärligt buller nedrasade. Nyheter från Slesvig. I början af Februari uppbröt den i Flensburg förlagda bataljon af första lifgrenadierregementet och afgick derifrån, för att intaga kantoneringsqvarter längre norrut. Bataljonen är nu förlagd på följande sätt: staben i Gravensteins slott, fjerde kompaniet, under kapten Durietz befäl, i Gravenstein, tredje kompaniet, under kapten Pontin, i byen Rinkenes, en half mil från Gravenstein, samt de tvenne andra kompagnierne, under kapten Knorrings befäl, omkring 4!, å 2 mil norr om Gravenstein, i byarne Segärd, Qvars och Klipplefs. Qvarteren äro öfverallt ganska goda, så att truppen befinner sig mycket bra. Trenne af bataljonens officerare hafva varit sjuke men äro nu dels återställde, dels på förbättring. Inom truppen hafva fem dödsfall inträffat. Bröstsjukdomar besvära flertalet. Den 43 Februari lågo likväl endast 8 grenadierer qvar på sjukhuset i Flensburg. Danska regeringen bekostar materialierne vid sjukvården. Truppen synes befinna sig bättre här på landet, än i staden. em rr me AA AA I MD MM ph m wo MÅ I omm mm bit Ah E seems EE 1 Med några ord antyddes i denna tidning sistlidne! måndag, att de sednaste befordringarne inom flottan: kunde gifva anlednirg till hvarjehanda anmärkningar. Sedan dess har man hunnit förvissa sig om,!4 att det icke var blott vid första påseendet, utan sna-: rare ju mer man begrundar saken, som dessa befor-; dringar äro ämnade att väcka bekymmer hos dem, !: som ansett sig, i likhet med oss, böra hysa förtro-j; ende för flottans nuvarande chef, statsrådet grefvel, von Platen. För ungefär två och ett halft år sedan befordra-; des kommendörkaptenerne Hjelm och Krusenstjerra:; till kommendörer, utan att det då var någon vakans; i kommendörsgraden. Man antog, då denna befordran skedde utom tur och utan synbar anledning,! meningen vara att de begge befordrade voro desig-I nerade till konteramiraler vid blifvande ledigheter.! Nu har likväl hr Krusenstjerna blifvit befordrad tilll konteramiral med förbigående af kommendören Hjelm. 4 Nog skulle kunna sättas i fråga hvad hr Krusen-!s stjerna någonsin uträttat,för att avancera såsom hanl4 gjort; men om man icke vill gå i botten med sa-11 ken, utan blott hålla sig till det närvarande, så torde! hvar och en finna naturligt att man frågar: hvadl har hr Krusenstjerna gjort, som är utmärkande is framför hr Hjelm, sedan de begge blefvo kom-) mendörer? Äfven för dem, hvilka ega tillgång på l nämnde herrars meritförteckningar, torde den frågan i vara svår att nöjaktigt besvara, så att derutaf kan er-l: hållas ens ett skenskäl för den enes framdragande i på den andres bekostnad. Lägger man dertill, att genom den befordran kommendör Hjelm 1847 vann, ( erhöll han icke den ringaste tillökning i töneför-!r måner, ty han var kommendörkapten redan före II 1843 års reglering och således berättigad att i tur! avancera till förra kommendörkaptenrslönen i för-s sta klassen, lika med nuvarande kommendörslönen. Det var då föga annat än ett bittert skämt att!i göra kommendörkaptenen Hjelm till kommendör, då man så snart derpå ämnade förödmjuka honom med !! att låta en, såväl i tjensten som i hofvets gunst yngre, gå honom förbi. Denna befordran är således att anse, såsom det första slående beviset på ett obehörigt inflytande i saker, som röra flottan. !! På det att ingen, som går andras ärender mätte! taga sig anledning att häntyda på ministerombytet ! och de dermed möjligen ombytta principer, vilja vils på förhand förklara, att endast en princip synesl: hafva varit och fortfar att vara rådande och attden uttalar sig tydligast i en viss sträfvan, att förvandla ! hela svenska flottan till ett kofjagtvarf. Man på-!! minner sig, att en icke obetydlig tidrymd förflöt!: emellan framlidne statsrådet Ehrenstams frånfålle! och nuvarande statsrådet grefve von Platens inkal-! lande uti rådet. Utan fara för misstag torde kunna !4 antagas att dem tidrymden åtgick till fördrags afslutande emellan: hofvet och den blifvande sjöministern; liksom att en af de koneessioner, grefve vom Platen måst göra, här kommit i dagen, allmänheten och hans egna vänner till lika liten uppbyggelse. S Hvar och en vet, att inom flottan avancerasi tour ill kaptenlöjtnant; derifrån befordras: efter förtjenst; l och detta med mycket skäl, ty kaptener i flottan, f yngsta graden af regementsoflicerare, erhålla ofta del) mest maktpåliggande värf att utföra alldeles på egen f hand. Stundom har icke destomindre en eller an1 nan mindre väl qvalificerad kaptenlöjtnant blifvit! befordrad till kapten, men detta synes hafva skett i den goda afsigt att ej underskatta någons förtjenster. Vi vilja således icke fästa oss vid de nu till kaptener befordrades förtjenster, utan blott vid det faktum att utom andra ce erfaren och kunskapsrik man, som alla antogo för sjelfskrifven till befordran, blifvit förbigången och såluada underkänd. Väl veta vi att den, som i stället blifvit framdragen, har haft lyckan att stå i närmaste beröring med H. K. H. prins Oscar, samt att det obegripliga i denna befordran kan finna sin förklaring uti en härledning ur samma källa, som kommendören Krusenstjernas upphöjande till kontreamiral; men det synes å andra sidan troligt, att den, som blifvit lyckliggjord på en förtjent och allmänt aktad kamrats bekostnad, hellre velat vänta några månader längre på en, befordran, hvartill han då! utan gensägelse varit den mest berättigade. Oansedt den kända oberoende ställning, hvari grefve von Platen i alla afseenden befinner sig, framstår han genom dessa befordringar mera såsom kabinettskammarherre än såsom statsråd och chef för sjöförsvarsdepartementet. AA