egnat åt densamma, så är han på S:s begäran kallad till poliskammaren.a Då detta mål i dag förekom, gjorde eleven R. den förklaring, att då han i sistl. Juli månad bodde hos handlanden S., kom ifrågavarande fågel en dag flygande på R:s kammarfönster. Han begärde då att af S:s hustru få låna en bur, i hvilken S. förut hade en dylik fågel. Derpå öppnade han sitt fönster och fångade på sådant sätt den utanföre varande fågeln; i följd hvaraf han ansåg densamma såsom sin egendom, till dess rätta egaren sig anmäler. På hösten hade R. flyttat från S., men som det då varit för kallt för att medtaga fågeln, hade han lemnat den qvar, och sedermera fortfarande, af artighet, låtit S. behålla den, ehuru han afslagit fru S:s begäran att få köpa den af R. — Härpå genmälde S., att han grundade sin eganderätt uti halfva fågeln dels på den omständigheten, att R. begagnat S:s fågel och bur för att fånga densamma, och dels derpå, att hans hustru hjelpt R. att fånga den. På fråga, huru mycket S. begärde i ersättning för den tid han födt figeln, svarade han att han fordrade 4 sk. per dag, hvilket till dato gjorle 4 rdr 28 sk., eller 4 rdr 28 sk. mera, än en kanariefågel kostar. På anmärkning, att man kan föda en dylik fågel för 5 sk. i månaden, svarade S. att han äfven ville hafva något för bustruns besvär med skötseln. Emellertid yrkade S. strängt, att R. skulle dömas för olofligt tillgrepp; och då parterna på polismästarens uppmaning icke ville ingå någon förlikning, hänvistes de att afgöra saken vid domstol.