Aftonbladet – 6 mars 1850, sida 3

Iden ena 30,000 sillar och på den andra 1400 torskar. j . . . Fiskeriet vid Gottland. i (Ur Gottlands Läns Tidning.) I Gottlands Läns Hushålls-sällskaps FörvaltningsUtskolts betänkande angående fiskeriet vid Gottland, hvilket betänkande af Hushållssällskapet den 28 Januari blef såsom dess mening antaget och gilladt. Sedan Förvaltaingsutskottet blifvit försatt i tillI fälle att taga kännedom om K. Kommerskollegii utTlåtande öfver hushållssällskapets den 28 Januari 1848 I gjorda underdåniga anhållan om stawsanslag, hufvudI sakligen för Strömmingsfiskets undersökning och upphjelpande, har utskottet erfarit, att k. kollegium afIstyrkt det i underdånighet sökta bidraget på grund Idels af hr professorn och riddaren Sundevalls vetenI skapliga beskrifning på strömmingens lefnadsvanor, sloch dels emedan det icke synts k. kollegium sanI nolikt, att strömmingsfisket med framgång kunde idkas längre ut i hafvet, särdeles som det icke skulle l vara kändt att några bankar och grund finnas i I grannskapet af Gottland eller på andra ställen i Östersjön, der strömmingen under lektiden samlades i större mängd. I Då nu ej mindre hr amiralen af Klints sjökarte-: I verk upplyser, att, utom grundet Hoburgs ref, beläget omkring 6 sv. mil från land och hvarpå vanTligen -med landets små båtar, dock icke utan äfvenItyr, fiskas; andra grund, ett kalladt Lilla och Stora Midtsjöbank i SV. å SV. till S., börjar på samma bredd och i parallel som Hoburgsrefvet slutar, och fortgår i en sträckning af omkring 16 sv. mil från Gottlands södra udde, 4 mil bredt, med vatten från 18!V, till 20 famnars djup på sandbotten; ett annat, i sednare tider upptäckt, kalladt Knolls knöl, beläget V. om Gottland, utanför Westergarn och Tofta socknar, 4 sv. mil till sjös, ; mil långt och !, mil bredt, på 8 å 45 famnars djup, och flere grund ÖO. om Gottlands norra udde, 6 å 40 sv. mil till sjös, äro kända och anmärkta, — än ock genom den på Hushållssällskapets och enskildes bekostnad år 1799 utrustade fiskningsexpedition blifvit bestämdt, att på ett grund, beläget 41 mil SSV. !; S. till sjös från Hoburg, med vatten från 9 till 15 famnars djup, fiskningsförsök äro gjorda, hvartill dessutom kommer dels hr prosten Klintbergs, i en afdelnicg af Hushållssällskapet den 8 December 1842 gjorda anförande: att på Nygrund, 5 mil till sjös utanför Nähr, dit sällan vågas, fiskas nästan aldrig förgäfves, och att från Hoburgen skall ett grund finnas på ett afstånd af 18 mil (möjligen här förut anmärkte Lilla och stora Midtsjöhank) hvarest strömming i otalig mängd blifvit sedd och der ankring väl går för sig, — samt dels att Hushållssällskapets äldsta handlingar äfven omtala ett grund, Lekgrund, beläget midt emellan Gottland och Öland och hvilket, enligt traditionen redan den tiden, i fordna dagar, då fisk ej vid kusternas vanliga grund vankades, med stor fördel af fiskande både från Gottland och Öland besöktes, ända till d2ss vid en uppväxt stark storm alla de fiskande från båda landen omkommit, hvarefter ingen med de vanliga små båtarna vågat grundet försöka; så synes k. kollegii yttrade förmodan, att bankar och grund ej skulle finnas i grannskapet af Gottland eller på andra ställen i Östersjön, genom dessa förhållanden varda vederlagd. Hvad åter möjligheten att strömmingen under lektiden besöker nu omnämnda eller de flere grund, som säkerligen i grannskapet af Gottland eller på andra ställen i Östersjön finnas; så, utom det att nyss anförde tradition antyder en sådan möjlighet och deri omtalade grundet sannolikt fått sitt namn. Lekgrund, just derifrån att fisken funnits detsamma under lektiden besöka, veta sjöfarande, som öfverseglat de nu anförda grunden och vid stilla väder deråv idkat fiske, berätta, att fisket å dem städse visat sig lönande. — Under de få dagar Hushållssällskapets fiskeri-expedition uppehöll sig på det af samma ex-l pedition upptäckta grundet, och hvarunder storm och : oväder för det mesta hindrade fisket, uppsaltades dock och hemfördes dock 3 tunnor torsk och 4 tunna! strömming, utom hvad som ombord färskt förtärdes, . och fastän företaget hade fått en ledare, som angifves saknat både insigt i fiske-yrket samt erforderlig drift. — Han säger sjelf om försöket i slutet af sin be-l: rättelse: Detta grund är ett fiskerikt grund med torsk, men strömming kan jag icke stort berätta om. Det var nu intet uti den tiden att strömmin-, gen var på grundet, men så kalladt dref var det ganska herligt. — Det är i alla fall just försök, om strömming eller annan fisk går till på grunden, eller på annat än nu brukliga sättet kunde fångas,! som skulle göras och hvartill anslag af staten behöfves; att fisk icke i hafvet saknas bevittnas deraf, att både år 1833 och år 1847 en större mängd dödl: fisk uppflöt till öns stränder; men stället der den i! hafvet finnes och sättet huru den kan fångas äro obekanta och skola sökas; och det är för anstalterna dertill som nödiga medel inom orten saknas. I anledning af allt detta och då behofvet af anslag framstår, icke för strömmingsfisket ensamt, utan äfven för så kallade storfisket, eller fisket efter torsk, l: flundror och lax, hvilket sednare fiske, här alldeles! försummadt, fastän lax icke sällan tillfälligtvis fån-l; gas, borde blifva lika fördelaktigt vid Gottland soml. det är vid Bornholm, hvarifrån fartygsläster med lax utföras, föreslår förvaltningsutskottet, det hushållssällskapet måtte hos Kongl. Maj:t förnya sin under-: dåniga anhållan, att Kongl. Maj:t, utan afseende på kongl. kommerskollegii afstyrkande, i nåder mitte anslå och till hushållssällskapets disposition mot re-l: dovisningsskyldighet, af dertill tillgängliga statsmedel ställa 2,000 rdr banko om året i trenne på hvaran-. dra följande år, att användas för undersökningar och ordnandet af öns strömmingsfiske i synnerhet och s. k. storfisket i allmänhet. — Huru nära denna fråga ligger landets ekonomiska intresse och det inflytande l: den derpå utöfvar, må bedömas deraf, att sistlidne år för landets behof inkommo 410,160 tunnor saltoch 448 skeppund torrfisk, hvars värde, minst! 110,000 rdr banko, från landet utgått, i stället för att, genom det fiske, ändamålsenligt utfördt, som öns läge erbjuder, åtminstone kunnat landet besparas. — — — Wisby den 23 Jan. 4850. På förvaltningsutskottets vägnar: G. J. af Dalström. G. Lindström. Litteratur. Försök till en Geografisk-statistisk Jordbeskrifning i sammandrag, efter nyare uppgifter.!