Aftonbladet – 5 mars 1850, sida 3

hyra för månaden. Flera fartyg från China hafva återtagit sina varor osålda. Man tror att en stor brytning skall inträffa här om några månader. Om : grufvorna eller gräfningarne kan jag icke lemna några underrättelser, emedan jag ännu icke varit der. Hundradetals menniskor komma och gå dagligen härifrån till grufvorna, några lyckliga, men de flesta dock ruinerade både till börs, helsa och kroppskonstitution. Jag vill dock försöka min lycka. Jag har börjat med iordningställandet af ett tält, hvilket är allt det skydd jag väntar mig för några månader. Jag är redan trött vid landet. Färskt vatten felas äfven. Vi betala 42 rår pr ton för tillåtelse att fylla våra kärl. Rent linne kommer icke i fråga, ty tvätten kostar 24 rdr pr dussin. Man köper en ny skjorta, nyttjar den tre eller fyra dagar, och kastar sedan bort den. Ni skulle riktigt förvånas under en spatserfård genom San Fraånsiscos gator. Der är verkligen, som en af våra fransyska passagerare kallade det, en stor karnaval; öfverallt ser man grupper af personer, klädda i röda flanellskjortor och korderoybyxor, nedstoppade i ett par förfärligt stora sjöstöftar, och tilltalande hvarandra i de artigaste ordalag, såsom hr överste, hv major o. s. Vv., och ofta ser man en general köra kärra, hvilket synes mig vara det mest lönande yrket här. Handarbete betalas verkligen mycket, så att hvar och en som har helsan samt kan och vill arbeta, miste förtjena mycket penningar, så vida han afhåller sig från spelbusen. Jag har sett sådane stora högar både af guldstoft och snyntadt gu!d upplagda på spelbordet,. au få kunna motstå frestelsen. Varor för många millioner p. st. varde finnas här i staden utan skydd, endast förvarade i träbus, och skulle således kunna förvandlas i aska blott genom en enda liten gnista, hvarigenom 20,000 menniskor skulle ihjelhunzgra. Hvartannat hus är spisqvarter, ty ingen kokar hemma. Många tusende 0 i små tält, och tusend2 Gud vet hvar!, Man berättar att på ett ställe, beläget vid stadens ena ända, och kalladt den Iiyckliga da!en), hundradetals menniskor dö af hunger; jag betviflar denna uppgift. Guld finner manilika stor myckenhet som förut; förrådet synes outtömligt. Jag hoppas att finna mycket deraf och vill sedan återvända hem, gifta mig och derefter lyckligt tillbringa mina öfriga dagar. Fe — HERTIGINNAN AF ORLFANS, som förut, såsom författarinna i politik i en brochyr, Förhållan denas makt, försökt sig, har nu äfven uppträdt såsom religiös författarinna. Under titeln: Jehovahblommor, blomster af andakten i bemmet och det husliga lifvets helgelse för kristna qvinnor,, har en samling af religiösa uppsatser, på poesi och prosa. utkommit, som är författad af hertiginnan Helena. — STATISTIK ÖFVER DEN TYSKA TIDNINGSPRESsen. År 1849 utkommo i Europa 1558 iyska tidningar, af hvilka på Acrhalt kommo 40. på Ba den 53. Bajern 48, Frenkfart am Main 47. Fravkrike 6, Storbritannien 4. Hamburg 24, Hannover 32, HessenDarmstadt 34. Hessen Hombura 4 Hessen-Cassel 22, Hohenzollern 4, Holstein 47, Lippe 4 Läbdeck 4, Luxemburg 4, Mecklezburg 22, Nassau 13, Oldenburg 8, Osterrike 74, Preussen 632 (af hvilka 410 tillhöra prov. Brandenburg, 56 Pommern, 18 Posen, 77 prov. Preussen, 103 Schlesien, 94 prov. Sachsen, 410 Rhenprovinserna och 67 Wesifalen). Reuss 41, Ryssland 44. konungariket Sachsen 4183 sachsiska hertigdömena 44. Echaumburg 2, Slesvig 5, Schwarzburg 42, Schweiz 77, Waldeck 2 och Wärtemiberg 67. — MENNISKOR MED APSVANSAR. Den bekante resanden i Afrika, franske öfversten du Curet, påstår sig hafva upptäckt en imennpiskostem med apsvansar! Vi anföra detta blott såsom ett kuriosum och utan att vid detsamma vilja fästa den ringaste trovärdighet, men anmärka tillika, att öfverste du Couret är eh man, som maa har att tacka för många värde fulla upplysningar om tillståndet i Afrikas inre, samt att han för franska konstakademien framlagt en detaljerad berättelse om upptäckter. Af denna berättelse ishemtas, att den förste af denna ras, hvilken han såg, var stlaf hos en emir och hette Bellal. Öfversten beskrifver Bellal på följande sätt: Han är 5 fot bög, hans hud bronssvart, glänsande och mjuk som sammet. Fötterna äro långa och platta, armar och ben spensliga men muskulösa. Hans ansigte är otroligt fult, munnen ofantlig, läpparne tjocka, tänderna hvita och starka, näsan bred och platt. öronen långa och oformliga, pannan låg och tillbaka lutande, håret icke ulligt, men krusigt och svart. Han har intet skägg och kroppen ärutan hir. Svansen är 43 tum lång, tyckes vara en fortsättning af ryggraden och är böjlig som en apas. Bellal talar mycket väl arabiska och ser klok ut. Han berätta de mig, att hans stam har sitt hemvist. bortom Sennaarlandet. Några tillbedja sol, måne och stjernor, andra tillbedja ormarne och källorna till en väldig flod. De äta gerna rått kött, så blodigt som möjligt, och Bellal berättade att de äfven äta menniskokött. De kalla sig Ghilaner,. — (G. H. o. 8. T.) DNS A NE SORERSER, LSI TS ARNES TTR LVEE GF NDR LIES ITIS SETT USTLIDDE