Aftonbladet – 5 mars 1850, sida 3

KUNSULAT-RAPPURT. ODESSA den 1934 Januari 1850. Förflutne året hade ingått under föga gynosamma auspicier för exporthandeln från hamnarne vid dessa haf. De handlande voro alltför uppskrämde af de politiska rörelserna för att våga inlåta sig i större företag. Spanmålsskörden år 1848 hade varit god uti större delen af Europa, under det den i dessa länder varit mindre gifvande, samt en lång och sträng vinter dessutom förorsakat stora förluster af boskap. Denna förminskninrg ef dragare, gjord ännu mera känbar gerom de nödiga transporterna för geromtigande militärkårer, har mycket förhindrat tillförseln af produkter från det inre landet till denne hamn. Dessa omständigheter voro missgynnande förebud för 4849 års kommerciella affärer. Resultatet bar cmellertid variv m nåre ofördelaktigt än mean fruktade, fastän export-n af spanmål cch andra produkter varit vida mindre än under åren 1847 och 1848. Dessa länder hafva mycket vunnit genom borttagandet af den böga spanmålstullen i England; priserna hafva derigenom härstädes blifvit mera festa, och spar målsbendeln mera solid och mindre äfventyrlig, Gå den ej mera är utsatt för de stora fluktuationer, som förut ota inträffade. Egendomsinnehafvarne hafva största fördelen deraf; deras revenuer hafva ökats och blifvit mera säkra. Utförsela af Råg bar varit nästan ingen. På Linfrö bar varit brist och rioga deraf skeppats. Af Talg bar äfven en ringa qvantitet blifvit exporterad till följd af de boskspssjukdomar som härjat härstädes. Etporten har enligt officiella uppgifter utgjorts af Hvete . . . Tchetverts 1,565,277. Riåg .... 865. Mais ... 43,370. Mjöl... 30,608. till ett sammöanräknadt värde af silfv.rbl 43,168.937. Linfrö . . -Tchetverts 48,6359. 455 514. Talg . . . Pouds 145.889. 464.401. Ull. ... o 235 468. 4,060.549. tillsammans, jemte andra artikler, för en summa af 19.477,626 silfv.sb!. Värdet af importen har höjt sig till mer än hälften af exporten, under det stt det vanligtvis endast uppgår till en tredjedel eller fjerdedel af dennes belopp. Orsaken härtill är att finna uti denna stads ökade befo!kning och uti den våxande välmågan i kringliggande orter. Den ökade importen sisil. år får äfven till en del tillskrifvas det väntade upphörandet af denna hamns förmånsrättigheter, bvilket emellertid ej ägt rum, utan har förlängning deraf med ökade afgifter blifvit förordnad på fem är. Importen har utgjorts af Manufakturvaror till ett värde af silfv.rbl. 4,996,449,. Socker, Pouds 1489,965 . . . 1,991 337. Frukter. . . le va 974,734. Olja. o.s.v. DM 938,605. Vin oo sr rr vvs 837.613. Te, Pouds 6355. . so so om 240,420. Tillser.mans, jemte andra artiklar, till ett värde af oo. ov 40,373,369. Sjölarten vid denna bamn hor naturligtvis varit i beroevde af exporien och minskats i jemföre!ss med de fem föreg. åren. Tillsammans 877 fartyg hafva hit ankommit och 896 härifrån afgått; deribland 4 Svenskt och 3 norska. Usder förflutna året hafva frakterna varit låga; de voro högst i Januari, efter hvilken tid de föllo ända till Apri!, då de åter stego, hvilket dock ej räckf8 länge, då det visade sig att transportmedel felades för tillförseln 8af produkter från det inre landet. i Under året hafva de varierat, för Adriatiska hafvet från 48 till 20 krceutser pr stojo hvete; för Genua från 28—40 soldi pr mine hvele; Livorno 45—26 soldi pr sacco hvete; Marseille och Alger 4!,-—-27; francs pr last hvete; England 30—0677, sh. pr ton talg; hamnarne mellan Havre cch Hemburz 36—5355 sh. pr ton talg. 4