ning icke kunnat finna detsan:ma a taflan anslaget. På framställning af advokatfiskalen, till hvars åtgärd skriften blifvit öfverlemnad, deröfver hörd, har vice häradshöfdingen Krook anfört, att ehvad: kämmersrättens vaktmästare ofvannämnde N. Persson å anslagstaflan, till hvilken han alltid innehaft nyckeln, uppsatt det af Krook till honom aflemnade anslag om ifrågavarande utslags afkunnande, eller sådant underlåtit, hade Persson, enligt dess, förklaringen bifogade skriftliga intyg, samma deg utslaget afkunnades, aflemnat detsamma till Malmqvist, som då äfven blifvit underrättad, det han ägde inom fyra dagar emot utslaget erlägga vad, samt omkring ätia dagar derefter, Under yttrande att han icke ville vädja emot utslaget, till Persson aflemnat den fanjunkaren Ljunggren derigenom tilldömde kostnadsersättning, hvilken Ljunggren enligt dess likaledes bifogade intyg, före medlet af December 41848 af Persson emottagit med två rdr 46 sk. banko, med hvilka förhållanden Krook förmenat vara ådagalagdt att Malmqvist saknat allt skäl till angifvelsen så vidt den anginge rättegången emellan Malmqvist och Ljunggren, äfvensom Krook förnekat allt hvad honom i öfrigt blifvit tillvitadt. Sedan advokatfiskalep af denna förklaring erhållit del och kongl. hofrätten, med bifall till hans hemställning, genom den 9 Juni 4849 utfärdadt anslag förständigat Malmqvist, att, ipom fjorton dagar derefter, inkomma med påminnelser samt dervid, såvidt frågan om viltnesförhör i angifna ämnet fullföljdes, tydligt och bestämdt uppgifva och utmärka i hvilka bland de såsom felaktige öfverklagade omständigheter intyg äskades af hvarje redan åberopadt eller ytterligare anmälande vittne. Så har Malmqvist uti en den 24 nyssnämnde månad inlemnad skri anfört: 1:0 A:t garfvaremästaren Holmberg och handlanden Bräkenhjelm, hvilka varit kämnerer från den 4 Juli 4848 till årets slut, äskades hörde som vittnen derom att de icke deltagit uti åberopade utslaget den 28 November samma år, samt polisbetjenterne Persson och Sandberg angående deras, angifvelseskriften bifogade intyg; 9:0o Att han äskade börde förut uppgifne vittnen jemte styckjunkeren Lang, förre traktören Lundgren, fabrikören Ekecraniz samt vestgöthahandlanderne Brelin och Bergsten derom att Krook, såsom kämners: rättens ordförande, icke allenast å domstolen flerfalldige gången svurit, visat partiskhet, baft otillständiga utlåtelser mot rättsökande och vittnen, utan äfven förfarit lika obehörigt då någon begärt stämning till kämnersrätten å Krooks vänner, dem han alltid skulle söka skydda från lagens näpst; 3:0 Att Krook skall dels den 24 November 4848, före upprop af ett dit uppskjutet mål emellan förre handlanden Rosendahl, kärande, och bardisnden Littorin, svarande, om redovisning, till kämnärerne Holmberg och Bräkenhjelm, i flera personers närvaro, yttrat: I dag kommer kommissarien Bohmansson hit till rätten såsom ombud för Littorin, för att på grund af rådstufvurättens vid sista rättegångstillfellet förevisade och i protokollet anmärkte dom bestrida målets vidare handläggning, då skola vi qväsa Rosendahl; dels ock nämnde dag vid kämnersrättens öfverläggning till slutligt utslag i samma mål väl lofvat anteckna kämnären Holmbergs yttrade särskilta mening, men likväl sådant underlåtit; om hvilket allt Malmqvist yrkat få såsom vittnen börde repslagåren Westberg, garfvearen Holmberg, handlenden Bråkenhjelm och stadsfiskslen Liurgcdorff; 4:0 Åt uti ett flera gånger under lopp:t af år 4848 hard!agdt mål emellan kakelugnemakaren Hegman, kärande, semt fältkamereraren Roswall, svarande, om betalning för tre kskelugnar, sistnämnde part aldrig tillstädeskommit, utan vice häradstöfding Krook, fsstän sjelf ordförande i rätten, utfört hens talan; hverom ga:fvaren Holmberg, bandlarden Bråkenbjelm och stadsfiskalen Ljungdorff åberspats såsom vittnen; B:o Att ehuru kämnersrätten den 42 Novenr 1848, vid handläggning sf cit skuldford: mellan sysslomännen i handlanden Svanberg dda bo, kärarde, samt sergeanten Hagmer, svarende, i arledning af kärandernes ombuds kommissarien Bohmanssons påstående, att uteblifne svsrenden mitte tredskovis dömes, skall förklarat att enär skuldebrefvet, hvarpå krafvet grundades, icke var till betalning förfallet, kunde yrkandet icke bifallas, utan skule utslag i saken meddelas ef.er ansteg, hade likväl Krook samma dag. utan kämnärernes vetskap och vilja, lagvidrigt beslutat och utfärdat samt på kämnersrättens vägnar underskrifvit utsleg, hvarigerom Heginsn tredskovis dömts betala kapital, ränta ceh kostnsdsersättning, senr han måst tredje dagen derefter till executor erlegga för att undgå utmätning; hvarom oftanämnde Holmberg, Bråkenbjelm, Ljungdurff och Bobmanrsson repats Hill vitne; och förmenade Malroqvist, som ätskillisa gånger skall fruktlöst begärt få utlösa kämnersrättens pro:okuller och beslut i de under mom. 4 och ö o:zt Jen, det ligga i kongl. hbofrättens makt att, för sakens närmare upplysning, infordra kämnersrättens idombok, deraf äfven skulle visa sig, att minst tre fjerdedelar af de utslag vice häradshöfdingen Krock luifärdat, sedan han blef ordförande i kämnersrättenr, licke tillkommit i laga ordning, eller så att kämnäIrerne deri fått deltaga; hvilket allt skulle kunna ytterligare styrkas med vittnesmål af garfvaren Hulm berg, handlanden Bråkenbjelm, svarfvaremästaren I Dahl! cch repslagaremästaren Strufve, jemte de öfrige kömnärer, som under tiden tjenstgjort. I Efter af nyssanmärkte skrift erhållen del, har adI vckatfiskalen, uti den 6 sistl. Juli ingifvet memorial, Ihemstätt om cch i hvilka af angifvelsens numera närmare bestämda delar Kongl. hofrätten skulle finna lämpligt tillåta, att det begärda vittnesförhöret finge li laglig ordning ega rum; dervid advokatfiskalen likväl hade att framställa den anmärkning att kämnärerne, med hvilka Malmqvist förmält sig vilja ådagalägga, ait utslag i åtskilliga vid kämnersrätten handhade mål skola blifvit afkunnade utan att någon öfverläggving till domsluten förut skett med Ikämnärerne, borde, enligt 47 Kap. 7 Rättegångsbalken, anses jäfvige att i åtalet vittna: hvarefter Malmqvist, uti en den 48 sist. Augusti inlemnad skrift, ytterligare åberopat stadsfiskalen Ljungdorff, skomakareåldermannen Malmgren, kommissarien Wallin, murmästaren Holmgren, lärgossen Anders Lurd loch drängen Per Larsson såsom viunen derom att Krook, såsom ordförande i kämnersrätten, skall så ytterst oanständigt förfördelat icke allenast parterne, utan äfven vittnen, som blifvit inkallade för att afgifva berättelser uti mål mot svarfvaren Kullman i Näsby med flere, angående oloflig höböstnad å stadens så kallade Lera, att stadsfiskalen fenn sig föranlåten fästa kämnersrättens uppmärksamhet på att sådant otidigt förfarande af ordföranden icke ver lag.Jenligt, utan i högsta måtto klandervärdt och ohyf, Isadt. 2 Härefter följer detta utslag: 51 Kongl. hofrätten, som, enligt ofvannämnde, den 19 sistlidne Juni anslagne beslut, lemnar utan afselende hvad angifvaren uti nyssanmärkte, efter den i beslutet föreskrifne tid inlemnade skrift anfört, finner lika med advokatfiskalen vittnesmål af kämnärerne, om hvad de i sådan egenskap tillgjort eller underlåtit, icke lagligen kunns äga rum samt garfber i e