åter, är der i allmänhet mindre redigt och fullständigt framstäldt, än i flera förut befintliga läroböcker. Hr. O. har sökt gifva vigt åt försäkringarne om sin methods stora företräde genom uppgift om det resultat, han med densamma skall hafva vunnit i ett folkskolelärareseminarium. Detta uppgifna resultat är visserligen vackert, men innefattar dock icke mera, än hvad vi tro att hvarje skicklig och nitisk lärare på en sådan plats skulle hafva kunnat uträtta med en ändamålsenlig undervisning efter den vanliga methoden. Särskildt anmärka vi, att så väl sjelfva inledningen som hvad vii öfrigt anse felaktigt i hr Os method, på sådana äldre och till förståndet mera utvecklade lärjungar bör hafva utöfvat ett mindre menligt inflytande; men att på denna väg i aritmetiken införa verkliga nybegynnare af en spädare ålder, anse vi vara vida betänkligare. Den förespegling, hvilken hr O. sid. 3 gör, att barnet vid 8 års ålder bör kunna innehafva full insigt och färdighet i denna methods teckningsoch reduktionsläran, innefattar tro vi, något mera än en öfverdrift.