Aftonbladet – 22 februari 1850, sida 4

På L. J. HJERTAS förlag har utkommit och finnes att illgå hos alla Bokhandlare i Stockholm ech landsorten, not 40 B bko: Tandledning vid den första undervisningen i POPULÄR GEOLOGI, af K. C. VON LEONHARD, Professor vid Heidelbergs Universitet. Öfversättning. Sammandrag af bokens innehåll: 4) Fysikaliskt kemiska och mineralogiska fakta: Upplysningar erhållna genom bergsbruket; Erfarenheten a fysiken, kemien och mineralogien; Kropparnes olikartade beskaffenhet; Icke vägbara ämnen; Värme, elektricitet, magnetism m. m. — 2) Bergarterna och deras olika uppkomst; Fortgående bildningar af mineralmassor; Mångfalden af bergarternas beskaffenhet; Geologiskt vigtiga mineralier: Neptuniska, plutoniska och vulkaniska bergarter; Fortgående bildning af mineralmassor; Enkla och olikartade bergarter; Geologiskt vigtiga mineralier; Qvartz, feldspath, albit, lubrador, glimmer, m. m. — 3) Bergarterna efter deras massoch strukturförhållande. — AA) Bergarternas lagring. — 5) Schiktning. — 6) Petrifikater: Allmänna betraktelser; Petrificerade djuroch vextlemningars olikartade beskaffenhet i bergarterna; Fossila vextlemningar, m. m. — 7) Bildningar genom eld, i motsats till sådane bergarter, som blifvil frambragte genom vatten: Kännetecken; Inneslutna brottstycken af genombrutna bergarter; Bergväggar, hvilkas yta förekommer slipad; Pelarartado afsöndringar, m. m. — 8) Bergarters sönderklyfning. — 9) Jordskorpans uppkomst: Betraktelse; Jordvärme; Äldsta jordbistorien; Jordskorpans bildande, m. m. — 40) Bergsupplyftningar. — 44) Den djupaste bergskorpan af plutoniska bergarter: Gneiss, granit, glimmerskiffer, ädelsenar, m. m. —42) Plutoniska bergmassor, yngre än de, sem bilda de djupaste delar a jordskorpan: Syenit, hälleflintporfyr, serpentin, m. m. — 13) Neptuniska aflagringar. — 44) Lerskiffergruppen: Giauwacka, authracit; Rikedoren på malmer, m. m. — 15) Stenkolsberg : Stenkolens ursprung; Vexternas förvanåling till kol; Brand i stenkolsbergen, m. m. — 46 Kopparskiffergruppen. — 47) Brokiga sandstenens, musselkalkenrs och keuperns grupp. — 48) Jurabild ningens grupp. — 49, Kritans och qvader-sandste nens grupp. — 20) Malmlager: Malmgångar; Gångar ter; Metaller och malmer; Guld, silfver, kobolt, zink, m m. — 22) Den plastiska lerans, brunkolets, grofkal kens och sötvatlensgipsens grupp: Brunkolens ursprung Genombrott af vulkaniska massor, m. m. — 22) Diluvianska och po stdiluwvianska formationernas grupp: Molassoch nagelflue; Musselsand ccb sandsten; Sötvattenskols; Rullsten; Ädelstenar; Rikelom på metaller. m m, — 93 Allmänna betraktelser öfver planetens yta: Upp böjnincar och fördjupningar; Slätter, berg, dalar, m. a — UU itmosferen och dess fenomener. — 9285) Vattnet: Des: aretslopp; Sjöar; Haivet; Enö; Glacieren, m. m, — 96 Vulkaner: Allmänna betraktelser; Utslscknade och änns verksamma vulkaner; Konglomerater och tuffer; Emptions. enor er; Submarina utbrott; Europas vulkaner; Kamt. , Inre Asien, Azorerna åc.; Theori för vulkaner