— Hos Red. är begärdt plats i bladet fö följande Tillkännagifvande. : Det berättas ofta, att svalor om vintern blifvi med isnot från sjöbottnen uppdragna, hvilka, när d kommit i varmt rum, qvicknat vid samt till oc med flugit omkring. Ehuru osannolika dessa berät telser synas, finnas dock många som med ifver för svara dem och bestämdt säga sig hafva sett p nämnde sätt upptagna svalor. — Nägonting måst alltså Jigga till grund för denna tro, och ehuru v ej sjelfva anse oss kunna dela densamma, då dett. öfvervintrände i vatten. högeligen strider emot all hvad vi känna om fåglarnas natur, önska vi doc lifligt att förhållandet måtte, till sanningens utre dande, blifva med noggrannhet undersökt, hvilket så vidt vi känna, ännu icke skett. Vi få alltså under hänvisande till det, son härom finnes intage i K. Vetenskapsakademiens öfversigt för Septembe 1849 och Januari 4850, tillkännagifva, att vi här med utfästa följande pris, nemligen Trettio (30) rd bko till den förste, Tjugo (20) rdr bko till den an dre och Tio (10) rdr bko till den tredje i ordnin gen, som under innevarande vinter företer en elle flera svalor, funna i vattnet eller på annat sätt öf vervintrande i fritt tillstånd, och genast efter fyndet inom den 21 nästkommande Mars, insänder en så lunda funnen svala (eller flera) till K. Vetenskaps akademien i Stockholm, jemte intyg öfver dagen oct stället samt sättet, hvarpå fyndet blifvit gjordt; börande de omständigheter, som dervid iakttagas, : korthet uppgifvas äfvensom namnen på tillstädesvarande personer och isynnerhet dem, som möjligtvis sett fågeln eller fåglarna före eller vid upptagandet De kostnader, som benäget uppgifvas, skola med nöje ersättas. Vi böra härvid anmärka, såsom med: säkerhet kändt, att svalor af alla de hos oss förekommande arterna om hösten flytta bort, och att de öfverviatra i Afrika mellan vändkretsarne. Således skulle blott en del af våra svalor kunna under vintern qvarblifva i vårt land. Men ifall svalor någonsin blifvit funna lefvande i vattnet eller under isen, eller på annat sätt öfvervintrande hos oss, kunde sådant endast hafva skett till följe af en naturnödvändighet, som hvarje år gör sig gällande, att nemligen svalor af någon viss ålder eller annan beskaffenhet årligen måst qvarblifva för att på ett visst sätt öfvervintra. Om derföre qvarliggande, lefvande svalor en gång verkligen blifvit funna hos oss, så måste de hvarje vinter samt äfven under den nu innevarande finnas och möjligtvis kunna uppsökas på de ställen, hvarest de vanligen pläga öfvervintra. Såsom nyss nämndes, anse vi i alla händelser detta förhållande vara väl värdt att undersökas, och hysa till och med den förmodan, att något helt annat fenomen, än det sökta, dervid skulle kunna finnas och utredas. Men då vi sjelfve sakna tillfälle att anställa nödiga försök för detta ändamål, framträda vi med denna uppmaning till allmänheten, att biträda oss vid frågans utredande. Vi skulle skatta oss lyckliga, om vi härigenom förmådde framkalla afgörande bevis för riktigheten af den mening, vi nu måste bestrida, och skulle i detta fall med nöje antaga den motsatta, samt erkänna, att den, som lemnat beviset, derigenom gjort en utmärkt tjenst åt naturvetenskapen. Utgången af detta försök till frågans utredande skall i alla händelser blifva för allmänheten redovisad, men vi förbinda oss ej att fästa afseende på berättelser om äldre tilldragelser, eller på dem som äro med någon slags osäkerhet behäftade. Stockholm den 43 Febr. 418350. S. L. Lovån. C. H. Boheman. C. J. Sundevall. Intendenter vid Zool. Riksmuseum. (Anhålles att Tidningsredaktionerna i landsorten behagade fästa uppmärksamhet på detta tillkännagifvande.)