Article Image
af skadeglädje, utan i den öfvertygelse, att de olycklige, som äro innehafvare af obligationerna, träffas af ett rättvist och välförtjent öde, och att denna förlust skall tjena till en varning för framtiden. (Forts. följer.) UTRIKES. De i går ankomna utl utländska tidningar gå från Köpenhamn till den 12, från Hamburg och Berlin till den 9, från Köln oeh Stettin till den 8, och från Paris till den 6 innevarande Februari. Enligt rapporter från Korsör hade isen försvunnit såväl der som vid Nyborg. Stark storm hade den 40 dennes uppehållit posttransporten. DANMARK. Konung Fredrik, som några dagar varit opasslig, hade enligt en läkarebullettin af den 12 dennes blifvit feberfri och sofvit lugat öfver na:ten. Landsförsamlingen i Kiel har den 7 dennes tills vidare slutat sina sessioner. Borgmästaren Balemann hade rest till Berlin. — I sitt afskedstal yttrade presidenten Bargum några mystiska ord om Slesvigs besättande,. General Bonin har ock i en dagorder hållit ett slags loftal öfver den unga armcen, och yttrat önskan om dess inryckning i Slesvig. Då Bonin endast handlar efter order från Berlin, anse de danska tdnirgarne detta uttryck såsom ett slags gif akt! Sedan debatterna om arbetsordningen blifvit slutade, valde folkthinget sin s.k. byrå; samma ledamöter invaldes som förut. -An?re valdes till förman med 90 röster bland 92. Till viceförmän valdes Oiterström med 88 och Spandet med 30 röster, närmast i rösteantal var professor Petersen. Till sekreterare återvaldes Gleerup, Ussing, Linneman och Ree. Den bekante Slesvigaren Laurids Skau anmälte en interpellation om Slesvig. I Landsthinget fortsattes debatterna om arbetsordningen. Finansministern framlade ett lagförslag 2ngående interimististt förbud mot införsel af hornboskap från Sverge. PORTUGAL. Enligt en telegrafdepesch från Lisssbon, som ankom till Madrid den 29 Januari, hade den portugisiska deputeradekammaren genom hemlig omröstning, med en majoritet af 61 medlemmar mot 48, förklarat, att grefven af Thomar förtjente kronans förtroende. SPANIEN. I deputeradekammaren den 29 Jan föreföll en så häftig ordvexling mellan Gonzales Bravo och Rios Rosas, att föl.den dagen derpå ble! en duell, hvarvid den förstnämnde svårt sårades genom en kula i högra sidan af bröstet. I kammaren berättades i öfrigt, att regeringen ämnade upplösa Cortes. FRANKRIKE. I Paris har polisprefekten Carliers nit att nedhugga frihetsträden åstadkommit temligen betydliga konflikter mellan polisen och folket! den 4 Febr. Följande dagen lät regeringen kungöra att de återstående frihetsträden skulle få stå qvar. Ofvanstående korrespondensartikel redogör närmare härför. Drouyn de Lhuys har rest till London i en extraordinär mission. Hans resa tros stå i sammanhang med de schweiziska och grekiska angelägenheterna, på hvilka den allmänna uppmärksamheten ännu företrädesvis är riktad. Nationalförsamlingen hade begynt andra läsningen af undervisningslagen. I en tidning berättas ryktesvis, att franska regeringen efter den 4 d:s hållet ministerråd gifvit sitt bifall i afseende på de tyska statsmakternas ultimatum till Schweiz. Den 4 Febr. antogs en proposition af ministern A. Fould angående förlänguing till den 1 Aug. 1850 af den seqvester som blifvit lagd på den orleanska familjens gods för att gilva familjen tid att godtgöra sina kreditorer antingen genom lån eller godsens försäljande. En tidning anmärker, att den orleanska familjens skulder vid monarkiens störtande skulle hafva uppgålt till omkring 33 millioner franes, af hvilka ungeför 43 millioner nu blifvit betalda. Den demokratiska tidningen Liberte bar åter börjat utgifvas. Voix du Peuple för d. 35 Febr. seqvestrerades för en häftig artikel med titel: Lefve Kejsarenl Seinefioden har stigit så alt en del af trakten omkring hufvudstaden stod under vatten. Fondernas ställning den 6 Febr. var följande: femprocents på 93,00; treprocents på 37,s0; bankens aktier på 2370, och nordbanans på 467,30. BELGIEN. Fjån nästan alla delar af landet iuvlöpa berättelser om betydliga öfversvämningar, som åstadkommit mycken skada. Isynnerhet staden Lätt.ch har lidit mycket; floden Maas ha de på tvenne dagar stigit ovanligt hastigt och den 3 d:s öfversvämmat St. Denistor get och inträngt i fera kyrkor. På flera ställen i staden gick vattnet flera fot upp i bottenvåningarne, så att invånarne mist fly. Afven Vesdre har stigit öfver sina bräddar och öfversvämmat Chaudfonlaine jemte en hop

18 februari 1850, sida 2

Thumbnail