Aftonbladet – 18 februari 1850, sida 1

DEN LYCKLIGASTE QVINNA I VERLDEN. ) AF CHARLOTTE DESOR. VILL. Hågkomsten af det uppträde, som nu följde, kommer aldrig att utplånas ur mitt minnel... Allt, allt omkring mig, Aline, sammansvor sig till min ofärd; jag sötte hoz de mina kärlek och skydd, och fann icke annat än iskalla hjertan!... De ville 1cte förstå, ieke höra mig! När jag inträdde hos hr Duval, sträckte han sig på en hvilsoffa framför eldbrasan. Han var klädd i en elegant morgonrock, med lysande bloramor beoderade i silke och guld; på hufvudet bar han en grekisk mössa med rikt pelsbräm, och på fötterna broderade hailfstöflor af ryssläder; i ena handen höll han med en liten guldtåag en rykande cigarr, och i den andra ett tidningsblad, som han höll på att läsa. Dessa detaljer äro icke öfverflödiga, Aline; de tjena till färgläggning på den så bedröfligt karakteristiska tafla, som jag skall försöka ställa framför dina ögon. ;Hvad! Helena?, sade hr Duval, när han blef mig varse, och reste sig till hälften, med en misslynt uppsyn. Ni kommer i ett olägligt ögonblick... tobaksröken besvirar er.n Nej, nej, ingenting hesvärar mig; låt icke störa er! skyndade jag att säga, under det jag lade armen på ryggstödet af soffan, så alt jag var ur röken. Jag tillade, under ett försök att småle: Jag kommer att be er om en tjenst, min vän... att uträtta någonting som jag fäster mycken vigt vid. Hvarom är frågan? sade han, och forifor att genomögna tidningen. Jo, att ni ville hafva den godheten och genast taga ett steg hos justitieministern, till förmån för en stackars yngling, som har blif) Se A. B. N:is 33—40,