— Morgonbladet för i går sjunger ett jemmerfullt lamentabile öfver den drift, för hvilken det varit utsatt i afseende på den kända berättelse det icke längesedan uppdukade angående den granna festen i Götheborg, der pviner, sådana som de endast finnas i Götheborgn, hade druckits, m. m., men hvilken fest aldrig egt rum, och bevisar med stor omsorg och högtidlighet, att föraktet icke faller på Morgonbladet, utan på den som drifvit med detsamma. Vi skulle tro att Morgonbladet misstager sig i sitt omdöme vid detta, likasom vid så många andra tillfällen, och vilja derföre till någon tröst nämna, att, så vidt vi hört, ingen lagt någon vidare vigt vid saken, än att publiken haft en liten munterhet på Morgonbladets bekostnad. Men Morgonbladet tyckes ännu icke sjelf riktigt inse hvad det var som egentligen gjorde driften pikant, nemligen att M.B. icke gaf berättelsen sådan den kom, såsom insänd af en anonym, utan gaf den ut på sådant sätt att man deraf borde tro, att tidningen för sina fashionable news hade sin egen korrespondent i Götbeborg, samt att den sålunda, lik den högoch välborna kajan i Kellgrens fabel, af fåfänga prydde sig med lånta fjedrar. Det var just detta lilla charlataneri som gaf den påföljande upptäckten en så komisk effekt.