Aftonbladet – 14 februari 1850, sida 4

På L. J. HJERTAS förlag bar utkommit och finnes att tillgå hos alla Bokhandlare i Stockholm och landsorten, mot. 408 bkoå Ve bg BÄrbhar . f ae Handledning vid den första underVisningen.d: POPULAR GEOLOGI af K. C. VoN LEONHARD, d Professor vid Heidelbergs Universitet. Öfversättning. Sammandrag af bokens innehåll: 1) Fysikaliskt kemiska och mineralogiska fakta:j Upplysningar erhållna genom bergsbruket; Erfarenh-ten af fysiken, kemien och mineratogien; Kropparnes olikartade beskaffenhet; Icke vägbara ämnen; Värme, elektricitet, magnetism m. m. — 2) Bergarterna och deras olika uppkomst; Fortgående bildningar af mineralmassor; Mångfalden af bergarternas beskaffenhet; Geologiskt vigtiga mineralier: Neptuniska, plutoniska och vulkaniska bergarter; Fortgående bildning af mineralmassor; Enkla och olikar:ade bergarter; Geologiskt vigtiga mineralier; Qvartz, feldspath, albit, lubrador, glimmer, m. m. — 3) Bergartermna efter deras massoch strukturförhållande. — 4) Bergarternas lagring. — 5) Schiktning. — 6) Petrifikater: Allmänna betraktelser; Petrificerade djaroch vextlemninrgars olikartade beskaffenhet i bergarterna; Fossila vextlemningar, m. m. — 7) Bildningar genom eld, i motsats till sådane bergarter, som blifvit frambragte genom vatten: Kännetecken; Innes!utna brottstycken af genombrutna bergarter; Bergväggar, hvilkas yta förekommer slipad; Pelarartade afsöndvingar, m. m. — 8) Bergarters sönderklyfning. — 9) Jordskorpans uppkomst: Betraktese; Jordvärme; Äldsta jordbistorien; Jordskorpans bildande, m. m. — 40) Bergsupplyftningar. — 44) Den djupaste bergskorpan af plutoniska bergarter: Gneiss, granit, glimmerskiffer, ädelsenar, m. m. — 192) Plutoniska bergmassor, yngre än de, s:m bilda de djupaste delar af jordskorpan: Syenit, hälleflintporfyr, serpentin, m. m. — 13) Neptuniska aflagringar. — 44) Lerskiffergruppen: Giauwacka, authracit; Rikedomen på malmer, m. m. — 15) Stenkolsberg: Stenkolens ursprung; Vexternas förvandling till kol; Brand i stenkolsbergen, m. m. — 416) Kopparskiffergruppen. — 47) Brokiga sandstenens, musselkalkens och keuperns grupp. — 48) Jurabildningens grupp. — 49) Kritans och qvader-sandstcnens grupp. — 20) Malmlager: Malmgångar; Gångarter; Metaller och malmer; Ghld, sil!ver, kobolt, zink, m. m. — 21) Den plastiska lerans, brunkolets, grofkalkens och sötvattensgipsens grupp: Brunkelens ursprung; Genombrott af vulkaniska massor, m. m. — 22) Diluvianska och po stdiluvianska formationernras grupp: Molassoeh nagelflue; Musselsand ocb sandsten; Sötvattenskols; Rullsten; Ädelstenar; Rikedom på metaller, m: m. — 253; Allmänna betraktelser öfver planetens yta: Upphöjningar och fördjupningar, Slätter, berg, da!ar, m. m. — 24) Altmosferen och dess fenomener. — 25) Vattnet: Dess I kretslopp; Sjöar; Havet; Snö; Glacieren, m. m. — 26, Vulkaner: Allmänna betraktelser ; Utslacknade och ännu verksamma vulkaner; Konglomerater och tuffer; Emplionsfenomener; Submarina utbrott; Europas vulkarer; Kamtschatka, Inre Asien, Azorerna åc.; Theori för vulkaner, m. m. 4