Aftonbladet – 12 februari 1850, sida 3

LANDSORTS-NYHETER. Gefle den 7 Februari. Den 23 sistl Januar inträffade den olyckshändelsen, att bonden Per Ols gon i Östansjö, Söderala socken, som var sysselsat med inläggning af ved i en kolmila, så illa skadade Jaf en-nedrasande större stock, att ban deraf ljö I döden. — Hr Inspektor K. J. Hellström på Annefors bruk i Bollnäs bar anlagt en tändsticksfabrik, som rekommenderar sig genom god vara och ovanligt god pris, en half skilling per bundt. (N. P.) — Enligt till K. M. befallningshafvande från vederbörande kronobetjent ingången rapport, har bonden Jon Jacobssons i Skinnarbo af Öster-Fernebc socken hustru, Kjerstin Pehrsdotter, ibjelfrusit unde: det svåra yrvädret tisdagen den 29 nästl. Januari Hon hade aftonen förut begifvit sig med ett matförråd till sin man, som ungefär 2V, fjerdingsväg från hemmet vaktade en kolmila, hvarest hon öfver natten ho; mannen qvarblef i kolkojan. (Kolkojör bär på orten äro timrade och följaktligen -så : inrättade att flere porsoner ganska väl kunna der herbergeras; — således helt olika sådane kojori södra orterne.) Omkring kl. 40 tisdagsförmiddagen, sedan hon förgäfves väntat att det om natten uppkomna yrvädret skulle sakta sig, begaf hon sig på väg åt hemmet. Då hon ett par dagar derefter ej återkomrhit, samt det vid -efterfrågan upplystes, att hon ej eller var qvar hos mannen, uppbudades folk till hennes eftersökande, då hon den 2 Febr. påträffades död, ungefär ett vanligt bösshåll från hemmet. Försök till hennes vederfående voro förgäfves.. Hon efterlemnar mannen med ö:ne barn i torftiga omständigheter. Upsala d. 8 Febr. Utom de förr nämnda olyekshändelserna i följd af den svåra snöyran den 29 sistl. Jan. omtalas, att man på vägen i Hagby eller Ramsta har vid uppskottandet af en snödrifva, funnit öfversnögade och ihjälfrusne ett par bästar samt några får i den förespända färdkorgen. Egaren till desamma syntes ej till. På Waksala Löt vid den 8. k. Slafsta park hade bonden Högmark oftanämnde afton på gångstigen mellan sin stuga och fähuset, som låg ungefär 300 alnar från gården, förlorat sin son Thure utan att han sedermera död eller lefvande kunnat anträffas. När de i mörkret skulle återvända till gården, hade gossen skiljts från de öfrige, som efter förnyade försök att uppnå boningshuset blifvit så vilsne, att de städse återkommit tll fähuset, menande att det var boningsstugan. De måste ock slutligen derstädes Qvarstanna öfver natten. Gossen hade en gång uppnått hemmet, men sedan ej varseblifvits, — Från Enköping och Sigtunatrakterna omtalas flera dödsfall samma dag dels på landsvägen, dels