Aftonbladet – 11 februari 1850, sida 2

befrämja E. M:ts tillfredsställelse och nationens lycka. lernådigste konung! Med glädje erfara vi, att E. M:ts regering, trogen sin kallelse, söker genom utarbetande af lagförslag att bringa de särskilda borgerhga förhållandena till öfverensstämmelse med grundlagen, denna orubbliga grundval för vår framtids utveckling. Hvarje sträfvan i denna riktning kan räkna på vår medverkan. Den allsmäktige uppfylle E. M:ts Kopp, att de påbörjade fredsunderbandlingarne må leda till ett önskadt mål. Vi vilja i handling bevisa folkets ihärdighet och dess vilja att kraftigt bistå E. M:ts regering i hennes sträfvan att värna fäderneslandet, under de faror som omgifva det, och att tillvägabringa ett slut, som kan betrygga rikets oafbhängighet och den danska nationaliteten., STORBRITANNIEN. Det lån af 5!, millioner pund St. (66 millioner rdr sv. bko), som Ryssland begärt i England, cch som huset Baring i London åtagit sig att negociera, har föranledt en af de märk värdigaste agitationer, hvaraf man någonsin sett exempel. Icke allenast den namnkunnige Cobden samt alla iedamöter och anhöngare af allmänna fredssamfundet, utan äfven största delen af de liberala engelska tidningarne hafva sammansatt sig för att bearbeta opinionen mot iffågavarande lån. Det finns intet medel som ej för det:a ändamål blifvit användt. Den 18 Januari hölls i London Tavern ett stort möte, hvarvid en: så ofantlig folkmängd hade infunnit sig, att ej bälften dera! fick rum i den stora salen, utan flera tusen måste dels gå sin väg, dels stanna utanför, och följaktligen en förfärlig trängsel uppkom. Herr Cobden, som hade sammankallat mötet för att motverka ryska lånet, höll vid detta tillfälle ett af sina mest kraftfuila tal, hvilket också mottogs med allmän enthusiasm. (Vi skola en annan dag meddela hufvudsakliga innehållet af detta t.1.) Många utländningar, deribiand flera ryssar, voro närvarande vid mötet, äfvensom ett betydligt antal af börsens notabiliteter. Man tror, att denna lifliga agitafion kommer att hafva ett ganska menligt inflytande på lånnegeciationernas framgång; helst som den liberala pressens utfall mot alla, so befrämja eller förorda lånet, blifva med hvar dag bittrare och skarprre. Det af ryska regeringen uppgifna ändamål, hvartill lånet skulle komma att användas, neml. att fullborda jernvägen meilan Petersburg och Moskau, förklåaras af tidningarne för en uppenbar dikt. Ingen låter häraf bedraga sig, säga de; ryska regeringen behöfver penningarna för att betäcka kostnaden för ungerska fälttåget, för att betala resten af mutorna till den ungerske förrädaren, som iemnade sitt fädernesland och sin armå i Rysslands våld, för att motarbeta Tysklands frihet och Slavoniens sjelfständighet, slutligen för att rusta sig till ett allvarsamt krig mot turkarne. Ar det sådana ändamål, som England bör understödja med sitt guld? OmTurkiet blir anfallet, måste ju Eagland använda hela sin makt till dess beskydd, och de engelska kapitalisterne skulle då hafva gifvit sitt lands fiender medel i händerna till dess besegrande! Men det ryska lånet är icke blott omoraliskt och opatriotiskt; det är äfven blottadt på all säkerhet. De-som låta förleda sig att nedlägga sina penningar deruti, kunna vara försäkrade att aldrig återfå hvarken kapital eller ränta. Vilkoren för det lån af 6 1, millioner, som Ryssland upptog i England år 1822, hafva blifvit i mer än ett afseende brutna. Det var i kontraktet och i sjelfva obiigationerna fastställdt, att en procent skulle årligen amorteras; i följederaf skulle nu blott en tredjedel af obligationerna vara i omlopp; men det är icke så: nästan ingenting har blifvit amorteradt. Hvad räntan angår, har den blifvit stundom postponerad, stundom erlagd i pappersmynt, hvarigenom obligationsinnehafvarne förlorat 12 procent. Hvad säkerhet fin nes, att villkoren för det nu ifrågavarande lånet skola bättre iakttagas? o. s. v.